Du har sett fram emot semestern. Äntligen får du och din partner pusta ut från en ansträngande vardag. Eller? För många innebär semestertider att konflikterna tornar upp som mörka moln på sommarhimmelen. Men du är inte ensam, i de allra flesta par uppstår bråk och konflikt. Psykologerna och parterapi-forskarna Neil. S Jacobson och Andrew Christenssen vet vad ni bråkar om i semestertider, och hur ni ska komma vidare.
Är du ständigt frustrerad och missnöjd över att ingen ser allt arbete som du lägger ned på att fixa och hjälpa andra? Då har din förmåga att ta på dig mycket ansvar börjat bli ett problem. Bota din ansvarssjuka med Modern Psykologi!
Vi är biologiskt inställda på att vara optimistiska. Det är i alla fall vad forskaren Tali Sharot kommit fram till i sin bok The Optimism Bias. Hon har gjort studier som visar att människans minne har lättare att koda önskvärda händelser än oförutsedda oönskade händelser. Hjärnan är således inställd på att vara optimistisk, utan att vi tänker på det.
Är att jobba med att bli lyckligare är bara ytterligare ett krav om vi har “duktig-flicka-syndromet”? Att vara glad och trevlig jämt, att vara den perfekta studenten, kollegan, partnern eller föräldern är för många redan självklara förväntningar vi har på oss själva, något som teatergruppen Tage Granit problematiserar förtjänstfullt kring i sin för föreställning Lyckopillret. Vi tjejer, killar, kvinnor och män som lider av “duktig-flicka-syndromet” borde använda oss av positiv psykologi för att hitta och uppleva det som egentligen gör oss lyckliga.
Du jobbar ständigt på nätter och kvällar, för det är egentligen bara då du får någonting gjort. Din sömnkvalitet är nästan lika kass som din produktivitet under arbetsdagen. På jobbet flänger du runt mellan arbetsuppgifter och privata göromål. Jobbdatorn får följa med hem på nytt, du är redo för ett nytt nattligt försök att plöja rapporter. Känner du igen dig? Följ guiden och få inspiration till ett nytt sätt att hantera gränslösheten mellan arbete och fritid.
Ni har varit vänner i mer än tio år har sedan länge börjat glesa ut träffarna. I sällskap med dig blir din, annars så uppskattade, kompis ungefär lika avslappnad som drottning Silvia, lika charmerande empatisk som Anna Anka, en hopplöst kvackande bessewisser a la Fredrik Lindström och en stämningshöjare i klass med mumindalens Mårran.
Inom psykiatrin och psykologin förlitar vi oss helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma huruvida någon är psykiskt sjuk. Intresset för det psykiska välbefinnandet har under decennier lyst med sin frånvaro. En grupp forskare inom positiv psykologi har under det senaste decenniet utvecklat ett komplement till DSM, ett icke-DSM (un-DSM) som utgår från våra VIA (Values In Action) karaktärsstyrkor. När valideringen av den svenska översättningen av VIA är klar ser jag inte längre någon anledning till att inte lyfta in icke-DSM som ett komplement till DSM, för att förstå hela människans fungerande, så väl toppar som dalar. Och på så sätt kunna ge den bästa behandlingen.
Attityd, Medvetenhet (Awareness) och Autencitet. De tre A:na som Neil Pasricha har identifierat som de fundamentala byggstenarna i att öka sitt välbefinnande och utvecklas. Genom att koppla dem till foskning inom positiv psykologi kan vi förstå vilka de verksamma mekanismerna är.
Innan vi fördjupade oss i begåvning och intelligensens mysterier hade vi en klar och fördomsfull uppfattning om hur en mycket intelligent person såg ut och betedde sig. Det var nästan alltid en person av manligt kön, sittande på en snurrstol nere i en mörk svettdrypande källare
Att visa tacksamhet är en av de mest kraftfulla interventionerna inom positiv psykologi. Det ger bättre hälsa, bättre självkänsla, bättre relationer, bättre prestation och ökad flexibilitet. Effekterna är många och listan kan göras lång, men det kanske inte känns lika naturligt för alla. Varför inte hjälpa din vän, partner, kollega genom att be om tacksamhet?
Den unge psykologen David Wechsler masstestade armérekryters begåvning. Han gillade inte den i USA dominerande idén att IQ var något opåverkbart och bestod av enbart logisk–abstrakt förmåga som lätt kunde mätas med ett enda test. Han ville tillbaka till en mer mångfacetterad syn på intelligens.
Varför ska just du öva dig på att förlåta någon som gjort dig orätt? För din egen skull!