Metropol Eftermiddag i Sveriges Radio hade nyligen med mig i ett radioprogram tillägnat nyårslöften. Samtalet handlade bland annat om varför vi lovar oss själva bot och bättring just vid årsskiftet, vad som kännetecknar våra vanligaste löften, liksom vilka strategier vi bäst bör använda oss av för att säkerställa att vi håller vad vi har lovat […]
Om mindre än en vecka är det åter dags för nyårsafton och att lova sig själv bot och bättring inför det kommande året, och en stor del av befolkningen utnyttjar det högtidliga tillfället till att antingen komma igång med ny vana eller överge en gammal. Trots viss misstro och flera misslyckade försök bakom sig finns […]
En avgörande orsak till vår benägenhet att skjuta saker och ting till framtiden beror på vår tendens att lägga större vikt vid mer omgående konsekvenser än framtida. Genom att bortse från följderna av vårt agerande riskerar vi således att behöva göra mer på slutspurten, trots att vi vet att vi kommer att ångra oss när […]
I våras blev jag intervjuad i ämnet prokrastinering och kreativitet av den läsvärda och grafiskt tilltalande tidningen Cap&Design. Frågan löd om det kan vara positivt för inspiration och kreativt arbete att skjuta på sina uppgifter och åtaganden till sista stund. Rent intuitivt kan det framstå som om tidspress leder fram till bättre och fler lösningar, […]
Prokrastinering inom såväl utbildning som arbetsliv orsakas ofta av att det saknas någon form av extern kontroll som gör att vi lättare kommer till skott. I de flesta fall har vi enbart långsiktiga deadlines att förhålla oss till, vilket innebär att vi hellre ägnar oss åt något som känns mer tillfredsställande i stunden. Dessutom innefattar […]
Förra veckan blev jag inbjuden till Helsingfors i Finland med anledning av att föreläsa om prokrastinering på De Ungas Akademi, en organisation som jobbar med utbildning och kompetensutveckling hos unga människor. Under mitt besök blev jag även intervjuad i den finska radiokanalen YLE kring uppskjutande och de strategier som har visat sig fungera. Radioprogrammet går […]
En stor del av vårt dagliga beslutsfattande påverkas av de känslor vi upplever. Känslor, eller emotioner, fungerar likt ett trubbigt verktyg som får oss att agera i linje med vad vi känner. Känslor vägleder därmed oss genom en rad olika situationer med det övergripande syftet att närma oss sådant vi mår bra av, och undfly […]
Prokrastinering är ett vanligt förekommande fenomen inom samtliga livsområden, men brukar betraktas som ett särskilt angeläget problem i arbetssammanhang. Anledningen till detta beror förmodligen på att uppskjutna uppgifter och missade deadline blir mer påtagliga på jobbet eftersom det involverar andra än en själv. Dessutom uppskattas det sammanlagda kostnaden av ett medvetet förhalande att uppgå till […]
Få saker är så effektiva i att motverka prokrastinering och komma till skott med uppgifter som att utgå från en tydlig och realistisk målsättning. Decennier av forskning kring mål och målformulering har bland annat visat att om vi ägnar lite tid åt att planera vad vi ska åstadkomma så ökar inte bara sannolikheten att vi […]
Prokrastinering är ett utbrett fenomen bland befolkningen i stort, och antalet personer som själva uppger att de har stora problem med att ta tag i saker uppgår till cirka en femtedel av den vuxna befolkningen. Den grupp i samhället som anses ha störst svårigheter är dock universitetsstudenter, där uppemot hälften av dessa individer själva tycker […]
Prokrastinering beskrivs ofta i litteraturen som ett irrationellt beteende – irrationellt såtillvida att personen skjuter upp något trots vetskapen om att det kan leda till negativa konsekvenser. Trots detta förhalar vi ständigt upp saker och ting som egentligen borde påbörjas eller slutföras redan idag. En av anledningarna tycks vara att det känns bättre att göra […]
Forskning kring prokrastinering har framförallt handlat om att kartlägga kopplingen mellan personlighetsdrag och graden av uppskjutande, liksom att studera vilka konsekvenser uppskjutande kan få inom olika livsområden. Dessvärre har större delen av denna forskning involverat studenter, något som gör att många resultat är svåra att generalisera och använda på andra grupper i samhället. Lyckligtvis har […]