Så nu har det varit midsommar och jag tar därmed min obligatoriska paus från bloggandet. Under sommaren kommer jag att arbeta en hel del med mina två utbildningar Beslutsbyrån och Idéfabriken. Jag vill inte lova för mycket men dessa kommer troligtvis att inom en snar framtid finnas som mer webbaserade utbildningar. Du som är intresserad […]
En snyggt utformad sajt är nog något de flesta av oss tycker om. Tiden för dåliga typsnitt och fula hemsidor är förhoppningsvis förbi. Ska man tro forskningen så kan det dock finnas en fördel med slarvig och ful design. Jag har tidigare skrivit om Daniel Kahnemans teori om våra två system för beslutsfattande. Kahnaman menar […]
Inom de närmsta veckorna dyker Valbloggen upp i tre olika sammanhang. Intresset för beteendeekonomi verkar bara bli större och det är väldigt kul att Valbloggen får vara med på ett par hörn.
Klockan är tjugo i ett då bartendern ropar ut de välbekanta orden “sista beställningen”. Du känner efter i fickan och mycket riktigt, där ligger det tre tjugolappar kvar från den där femhundralappen du tog ut i början av kvällen. Kommer du lägga dessa på en till öl? Psykologiskforskning visar att du troligtvis kommer att göra detta.
Att undvika att ta ställning till något verkar vara en svaghet som delas av många människor. Inom beteendeekonomin så kallad denna svaghet för status quo bias, det vill säga att vi tenderar att föredra status quo framför förändringar. Det finns flera exempel på hur status quo bias kan utnyttjas till någons fördel, här är ett som vi blev tipsade om på Startup-Onomics.
År 2002 belönades Daniel Kahneman med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt arbete om psykologisk ekonomi. Tillsammans med sin numera avlidne kollega Amos Tversky visade Kahneman på ett helt nytt sätt att se på vinster och förluster. Tack vare deras prospektteorin kan vi förstå varför Bill Gates troligtvis inte slår volter av en löneförhöjning och varför tv-program som Lyxfällan finns.
Lyssnade nyligen på ett samtal mellan Dan Ariely och Malcolm Gladwell där den senare berättade varför hans bok Blink blev så misstolkad. Gladwell använder den beteendeekonomiska termen anchoring, det vill säga hur våra beslut förankras vid en liten, inledande bit information, för att förklara varfr Blink blev så misstolkad. Anchoring är troligtvis beteendeekonomins mest kända […]
Jag har alltid en förmåga att bli sjuk i slutet av en semester. Oavsett vad jag lyckas dra på mig så är responsen från mina medmänniskor alltid den samma: “Vilken tur att det skedde när semestern nästan var slut”. Naturligtvis håller jag med om detta, det hade ju inte varit så värst kul att “pumpa puder” i St: Anton i åtta dagar med feber men lite psykologisk forskning fick mig att fundera om det omvända inte hade varit bättre. Det vill säga att ta förkylningen först.