En snyggt utformad sajt är nog något de flesta av oss tycker om. Tiden för dåliga typsnitt och fula hemsidor är förhoppningsvis förbi. Ska man tro forskningen så kan det dock finnas en fördel med slarvig och ful design.

Jag har tidigare skrivit om Daniel Kahnemans teori om våra två system för beslutsfattande. Kahnaman menar att vi har ett system som är snabbt, erfarenhetsbaserat och mer emotionellt och ett som är långsamt, mer analytiskt och som är bättre på att tänka på långsiktiga konsekvenser. Det snabba system ett kännetecknas mer av beslut som baseras på magkänsla. Det långsamma system två kräver till skillnad från system 1 mer av vår uppmärksamhet och är därför mer ansträngande. De flesta tankefällor som det forskas på inom beteendeekonomi är sådana som är orsakade av system 1 så som stereotypa antaganden om personer eller misstolkningar av hur vanligt olika fenomen är. Det är det långsamma system tvås uppgift att blockera ute impulser från system ett vilket ofta är en ganska så svår uppgift.

I en smart utformad studie ville Kahneman se om det fanns situationer som aktiverar det långsamma system två mer och hur denna aktivering skulle påverka hur människor svarar på ett gäng frågor. Kahneman lät två grupper av studenter svara på ett gäng frågor i stil med denna fråga:

“Det tar 5 maskiner 5 minuter att göra 5 apparater, hur lång tid tar det för 100 maskiner att göra 100 apparater? 100 eller 5 minuter”

Twisten i detta experiment var att den ena gruppen fick frågorna skrivna i ett otydligt typsnitt och tryckta med en svag färg medan den andra gruppen fick dem presenterade på ett helt vanligt sätt. Jag har försökt illustrera detta i bilden här ovan.

När Kahneman samlade in resultaten visade det sig att hela 90 procent av de som fått frågorna skrivna på ett tydligt sätt gjorde minst ett fel. I den grupp som fick frågorna levererade på ett otydligt sätt var det bara 35 procent som gjorde minst ett fel. Kahneman hävdar att den otydliga texten krävde mer av deltagarnas uppmärksamhet vilket också gjorde dem mer uppmärksamma på vad de faktiskt läste i texten. Frågor som presenteras på ett tydligt sätt kan alltså uppmuntra oss till att svara lite slarvigare på dem. Som vanligt när det gäller det snabba system ett så sker detta högst omedvetet.

Jag föreslår inte att vi ska sluta göra saker snygga och tydliga utan det jag vill visa är att det finns en poäng i att engagera det långsammare system två. Ovannämnda studie visar på ett sätt att göra just detta men denna metod är troligtvis inte så effektiv i verkliga livet. Om du har en dagstidning framför dig föreslår jag att du tar fram ekonomidelen och funderar på hur engagerad du blir av att kolla på “aktiesidorna”. För de flesta så är denna layout troligtvis inte något som gör dem mer sugna på att handla aktier. I detta fall hade det varit bättre att göra just denna information tydligare. Inom kort kan jag beskriva andra knep för att engagera det långsamma system två men då främst om hur man gör detta genom att aktivera det snabba system ett.

2 svar till “Fördelen med otydlig text”

  1. Anders Wallner skriver:

    Intressant! Ska försöka hitta något roligt sätt att använda denna information på.

  2. Niklas Laninge skriver:

     Kul att du gillade inlägget! Är helt övertygad om att du kommer göra något briljant av denna kunskap!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.