“Köp dig lycklig!” – den moderna människans botemedel mot sorg, eller blott ett sätt att fly undan sina problem? Forskning inom positiv psykologi visar på att det tycks ligga en viss sanning i uttrycket. Men se bara till att investera i upplevelser snarare än saker.
För många människor i västvärlden, vars allra mest basala behov oftast redan är tillgodosedda, finns ett stort utrymme för funderingar kring vad man skall förgylla sina liv med. Till skillnad från länder där mat och tak över huvudet är dagliga bekymmer, kan människor i väst i större utsträckning ägna sin tid åt att förverkliga sig själva, och ständigt söka den högsta lyckan i livet. Framförallt har detta kanske kommit att förknippas med inköp av materiella ting; möbler till hemmet, en ny bil åt familjen och de senaste kläderna åt sig själv. Men frågan är om fler prylar verkligen skänker oss mer lycka, eller om det är något vi i väst har inbillat oss själva?
För att ta reda på hur konsumtion kan påverka hur tillfredsställda vi egentligen känner oss i livet gjorde van Boven och Gilovich en rad olika studier som samlades under det passande namnet “To do or to have? That is the question.” Man ville framförallt ta reda på om det fanns någon skillnad i uppnådd lycka beroende på vilken typ av konsumtion individen ägnar sig åt – materialism, t ex köp av en ny skjorta, visavi upplevelse, t ex en middag på krogen. Vad man funnit tidigare är nämligen att personer som skattar betydelsen av materiella ting högre tycks ha en lägre grad av subjektiv livstillfredsställelse, varför konsumtion av enbart prylar inte tycks göra oss lyckligare i längden.
Färre ångrade köp av upplevelser
van Boven och Gilovich började med att fråga universitetsstuderande kring deras senaste inköp över $100 och hur lyckliga de hade gjort dem. Studien visade att konsumtion av upplevelser var det som genererade mest lycka, gjorde dem lyckligare rent generellt i sina liv, samt att det även uppfattades som en bättre investering av ens pengar än ett materiellt inköp (färre ångrade sig i efterhand).
För att bekräfta att resultatet även gällde befolkningen i allmänhet gjordes en liknande studie på cirka 1200 individer av varierande ålder, kön, ursprung med mera. Även den visade på att upplevelser genererade mer lycka än materiella inköp, trots att personerna skiljde sig åt väsentligt på en rad olika aspekter. Visserligen tycktes unga människor och kvinnor uppleva lycka från upplevelser i större utsträckning än äldre, män och personer på landsbygden, men resultatet pekar ändå rent generellt på att upplevelser gör oss lyckligare än prylar.
Hur är det då på längre sikt? Kan upplevelser i större utsträckning än materiella ting bidra till att vi blir lyckligare över tid? För att testa hypotesen undersökte van Boven och Gilovich även hur individer minns sina tidigare inköp, samt vilka känslor som var förknippade med dem. Enligt resultatet visade det sig att personer som reflekterar över sin tidigare konsumtion känner större lycka inför köp av en upplevelse än någonting materiellt. Det verkar alltså som att vi blir gladare av att minnas en trevlig fikastund med en god vän på stan, än ett köp av en ny teve.
Ett problem med att studera sambandet mellan typ av konsumtion och lycka är dock definitionen av vad som utgör en upplevelse respektive någonting materiellt. Ty köpet av en bil skulle lika gärna kunna vara någonting man gör enbart för ägandets skull, som något man använder sig av för olika typer av upplevelser, t ex en road trip genom Sverige. van Boven och Gilovich menar dock på att det intressanta är i vilket syfte köpet har gjorts – var det med avsikt att bara vara en ägodel, eller fanns tanken om bilsemestern där från början? På så sätt kan även prylar bidra till att vi blir lyckligare, men syftet med köpet måste då ha varit att göra något snarare än att enbart äga något.
Upplevelsen lurar den hedonistiska adaptionen
Vad finns det då för orsaker bakom att upplevelser tycks generera mer lycka än prylar? Framförallt verkar det som att ett ständigt ökande antal materiella ägodelar som vi tillskansar oss ofrånkomligen leder till en hedonistisk adaption. Med andra ord anpassar vi oss till slut till våra omständigheter och behöver därför fler och dyrare saker för att uppnå samma nivå av lycka som tidigare, något som har fått fenomenet att även kallas för det hedonistiska löpbandet. van Boven och Gilovich säger att eftersom prylarna vi köper existerar framför oss i ren fysisk bemärkelse blir det lätt att man anpassar sig och vill ha mer. Upplevelser är emellertid enbart mentala representationer och är därför under ständig förändring – regnade det under hela bilsemestern kommer man kanske efter en tid enbart att minnas de trevliga stunderna.
Upplevelser bidrar även i större utsträckning än materiella ting till ens egen självbild och kan således utgöra en större källa till ett rikare liv. Genom att göra saker som stämmer överrens med ens mål, identitet och intressen blir vi helt enkelt lyckligare – vi förverkligar oss själva. Enligt en undersökning som van Boven och Gilovich gjorde visade det sig att hela 89 % av de tillfrågade ansåg att upplevelser definierade dem bättre som personer än prylar, varför att ägna sig åt olika aktiviteter tycks vara viktigare för oss som människor än att enbart äga saker.
Upplevelser är dessutom av en mer social karaktär än materiella tillgångar, något som Diener och Seligman, två andra forskare inom den positiva psykologin, menar har stor betydelse för hur lyckliga vi känner oss. Inte nog med att upplevelser i sig oftast innefattar sociala aktiviteter, de skapar dessutom fler sociala situationer med andra då vi delar med oss av det vi har upplevt. Intressant nog fann van Boven och Gilovich dessutom att en konversation mellan individer kring upplevelser gör att de uppfattar varandra på ett mer positivt sätt än om de enbart hade pratat om sina senaste inköp. Det visade sig till och med att en konversation kring upplevelser innebär en större sannolikhet för två personer att bli vänner med varandra.