Bogotá: Ett storskaligt beteendeexperiment

1993 intog akademikerna stadshuset i Bogotá. Ledaren för intåget var matematikern, filosofen och tidigare universitetsrektorn Antanas Mockus som 1993 blev stadens första partioberoende borgmästare. Genom att tillämpa sina kunskaper från universitetet lyckades Mockus förändra en stad som var i desperat behov av förändring. Ett av hans starkaste vapen var att attackera och förändra bogotanernas moral.

Innan Antanas Mockus gav sig in i politiken var han nog mest kända för att ha “moonat” inför en grupp arga studenter under en demonstration. Få kunde ana att denna “moon-incident” skulle bli startskottet för hans politiska karriär. Om det är en stor grej att ställa upp som oberoende kandidat i exempelvis USA så ansågs det nog som ett mission: impossible i Bogotá i början av 90-talet.

När de flesta tänker på Colombia så tänker de säkert på våld, knark, maffia och FARC. Även om denna bild till stor del hör till landets förflutna så ska det inte hymlas med att Colombia fortfarande är ett land som präglas av våld. 2008 begicks det 2554 mord i Bogotá, det vill säga ca 6 om dagen och varje år anmäls ca 54 000 hustrumisshandlar i landet. Det bör tilläggas att man bara räknar med att var 20:e fall anmäls. Tråkiga siffror men sedan Antanas Mockus intåg i politiken så har antalet mord i Bogotá minskat med 70%, trafikolyckor med 50% och numera har 95% av Bogotás invånare fungerande avloppssystem. Här är några av de åtgärder som han vidtog, samt de psykologiska principer som troligtvis inspirerat till dem:

1. Mockus kan sin inlärningsteori. Precis som Albert Bandura så förstod Mockus att många beteenden lärs in genom att man observerar och tar efter andra, så kallad modellinlärning. Som en del i att få slut på våldet upprättades en jourtelefon för  barn som blivit utsatta för våld i hemmet och i skolan. I vår BRISifierade värld kanske inte detta låter så värst banbrytande men glöm inte att det är Colombia vi pratar om.

2. Uppmuntra de beteenden som man vill se mer av. Bogotás trafiksituation är än idag kaotisk men på 90-talet skulle troligtvis kaos varit en otillräcklig beskrivning. Stadens invånare visste helt enkelt inte hur man skulle bete sig  i trafiken. Mockus lösning? Anställ 400 pantomimartister som under några veckors tid fick utbilda befolkningen hur man agerar i trafiken. Något som de bland annat gjorde var att dela ut belöningar och se till så att de som agerade rätt i trafiken tjänade på detta, en form av förstärkning.

3. Förändra beteenden genom att förändra situationen. I boken Switch kan man bland annat läsa om hur man får igenom beteendeförändringar genom att ändra på situationen. När Mockus kom till makten begicks det ca 36 mord varje helg, ett liv i Bogotá var alltså inte värt mycket. Att ändra på detta var ett av Mockus, som själv mist många vänner och kollegor, viktigaste mål. För att få stopp på dödandet så ändrade Mockus lagen om öppettider för nattklubbar och barer till 01:00. Denna åtgärd är troligtvis hans mest ifrågasatta men också mest effektiva, morden gick direkt ner till 16 st per helg och minskar för varje år.

Som om detta inte vore nog så lyckades han dessutom med att övertyga stadens rikaste invånare att betala 10% extra i skatt! För dig som vill veta mer om hur Antanas Mockus förändrade Bogotá så rekommenderar jag dokumentären Cities on Speed: Bogotá som finns på Youtube.

Antanas Mockus ställde upp i presidentvalet i år som det gröna partiets kandidat. Här uteblev dock framgångarna och Colombianerna utsåg istället den tidigare försvarsministern Santos till president. För folk på landsbygden ses Mockus helt enkelt som en för knäpp person som en universitetslektor och tidigare kollega till Mockus sa till mig nyligen.För mig kommer han dock alltid vara Colombias superhjälte. Det finns dock en position som skulle passa honom bäst: FN:s generalsekreterare, kom ihåg vart du hörde det först!

För dig som vill veta mer om Colombias historia rekommenderar jag boken Cocaina: En bok om dom som gör det av Magnus Linton, full med skrämmande historier och galen statistik.

11 svar till “Bogotá: Ett storskaligt beteendeexperiment”

  1. Han skulle säkerligen passa där! Men jag har nog svårt att tro att han tar sig dit. Oerhört inspirerande person i vilket fall.

  2. John Airaksinen skriver:

    Såg dokumentären när den gick på SVT och blev också helt fascinerad! Älskade pantomimartisterna, och crazy att det faktiskt funkade!

  3. Frida Hylander skriver:

    Riktigt bra text Niklas! Och ett fint exempel på varför politiker både behöver psykologer, psykologisk kunskap och lära sig att tänka utanför boxen.

  4. Nikals Laninge skriver:

    Stort tack Frida! Kul att du gillade texten!

  5. Tore skriver:

    Bra skrivet!

  6. Nikals Laninge skriver:

    För dig som inte är mycket för solskenshistorier så rekommenderar jag denna film om Bogotás mest utsatta invånare: http://www.vbs.tv/en-se/blog/tonight-on-the-vice-guide-to-everything-sewers-of-bogota

  7. Nikals Laninge skriver:

    Du har nog tyvärr rätt Jonathan. Kanske är det lika bra att han stannar i Colombia, han behövs uppenbarligen :)

  8. […] Bogotá: Ett storskaligt beteendeexperiment […]

  9. anna skriver:

    Tips! Kom och titta på Cities on speed filmerna nästa vecka på arkitekturmuseet.http://www.arkitekturmuseetlive.se/program.php
    Söndag 20 februari 14.00 Bogota visas på söndag 13.00 med ett samtal om kultur som motor för stadsutveckling efteråt!

    anna

  10. Nikals Laninge skriver:

    Tack för tipset Anna! Låter som att det är upplagt för ett toppen samtal.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.