Beröm för intelligens kan leda till lathet

Att vända avundsjuka till flow, hantera slarviga kollegor och undvika beröm som leder till lathet. Det var fokus för min andra spalt i tidningen Personal & Ledarskap.

Hej! Jag är chef och har en medarbetare som konsekvent tar på sig för många arbetsuppgifter. Tyvärr slutför han inte alla uppgifter, eller så slarvar han med någon av dem.

Grunden för att hantera problembeteenden är att först definiera vad det önskvärda beteendet är. I det här fallet verkar det vara ”att slutföra en arbetsuppgift med god kvalitet”. När du vet detta kan du anstränga dig för att ge positiv feedback när personen gör just detta.

Jag leder ett team på nio personer. Jag vill uppmuntra mina medarbetare men de presterar på väldigt olika nivå. Hur uppmuntrar jag dem som gör bra ifrån sig utan att skapa avundsjuka från dem som gör mindre bra ifrån sig?

Här kan du låta dig inspireras av lärare. De är väldigt noggranna med att alltid anpassa uppgifterna efter varje elevs nivå och ge dem beröm efter hur de presterar, i förhållande till sin egen nivå. Forskaren Mihály Csikszentmihály fann i sina studier att personer som upplever en balans mellan uppgiftens svårighetsgrad och sin egen kompetens njöt av sina arbetsuppgifter. De upplevde ett tillstånd kallat flow, när man är helt absorberad av en aktivitet och upplever lycka.

Om du matchar arbetsuppgifterna med varje medlems kompetens kan du se till att de kan få uppleva detta tillstånd. Då kan du också ge varje person beröm efter deras egen nivå. När alla i teamet får beröm är chansen stor att avundsjukan försvinner. Då finns det inte lika mycket att vara avundsjuk på.

Jag har en diskussion med en kollega och vill veta: Är det verkligen alltid bra att ge beröm till sina medarbetare?

Generellt sett så är det alltid bra att ge beröm, men det finns undantag. Ett sådant har studerats av professor Carol Dweck vid Stanford. Hon lät två grupper av barn genomföra ett IQ-test. I den ena gruppen fick deltagarna beröm för sin intelligens: “Du måste vara smart!”. Den andra gruppen fick beröm för sitt arbete: “Du måste ha arbetat hårt!”.

Efter att ha fått beröm fick de välja en ny uppgift, antingen en enkel eller en svår. Av dem som hade fått höra att de arbetat hårt valde 90 procent den svårare uppgiften. Barnen som fått höra att de vara smarta valde den enkla. De ville ju bevara bilden av sig själva som intelligenta!

Det kan därför vara en bra tumregel att koppla beröm till ett beteende. Beröm kopplat till personlighet eller intelligens kan minska personens ansträngningar.

Vill du ställa en fråga? Mejla den till oskar (@) psykologifabriken.se, skriv i kommentarerna eller hojta på twitter! Tidigare har jag svarat på tre frågor om feedback.

3 svar till “Beröm för intelligens kan leda till lathet”

  1. Anina_hg skriver:

    Oh gud. Så många pusselbitar faller på plats när jag läser detta! Jag har huvudsakligen vuxit upp med beröm för min intelligens, inte för min ansträngning/arbete. Inte alltid bra… det är viktigt att berömma för “effort” snarare än “achievement”. 

  2. Oskar Henrikson skriver:

    Kul att höra att man kan hjälpa till med några pusselbitar! 

    Känner också igen mig i den här forskningen. Jag tycker det är väldigt tydligt inom flera konstnärliga yrken där många fokuserar på talang istället för arbete.    

  3. JanÅke Högberg skriver:

    Det stämmer ganska bra tycker jag, men…

    Som ledare har man som uppgift att följa upp och stödja under processens gång också.  Så “en gång är ingen gång” som man brukar säga. Så märker man att personen in fråga inte presterar som vanligt längre måste man återkoppla. Då kan en person som blivit “lat” kanske bli “smart” igen. Kanke ledarens lathet att inte ge feedback helt enkelt :-)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.