Psykologin & lyckan del 4: Politisk lycka

Miljöpartiet vill ha lycka som mål för politiken, medan konservativa företrädare ryser vid blotta tanken.

Intresset för lyckoforskningen har ökat dramatiskt i politiken. Tänkare, forskare och debattörer har startat lyckobloggen.se och
lyckoprojektet.se, och Miljöpartiet har fört in ökad lycka som ett politiskt mål. Borgerliga och socialister har uppmärksammat
lyckoforskningen och kommit till vitt skilda slutsatser i det senaste halvårets lyckodebatt: ”Tillväxt är bra för lyckan.” ”Minskad
konsumtionshets främjar lyckan.” ”Äktenskapet som institution ökar lyckonivån.”

– När det gäller politik kan forskningsresultaten tolkas så att det finns stöd för både konservativa, liberaler och socialdemokrater,
säger Filip Fors, som forskar om lycka vid Umeå universitets sociologiska institution.

– De som gillar tillväxt tittar på de studier som stärker tesen att lyckan ökar med tillväxt. De som inte gillar tillväxt tittar på de
studier som inte finner något samband. Detta är ett problem,

Ett ungt forskningsfält med motstridiga resultat med potentiellt politiskt sprängstoff.Det finns all anledning för den med politiska
intressen att hänvisa till att man vill göra folk lyckligare med sina beslut.

– I dag påverkas ju folks lycka av politiska beslut men lyckoperspektivet finns inte med, säger Göran Hådén, ansvarig för
Miljöpartiets lyckoforskningsnätverk.
– Det finns väl i princip någonting inom lyckoforskningen som varje politisk inriktning kan glädjas åt. Men det mesta går i grön
riktning, annars skulle vi väl inte vara så intresserade av det, säger Göran Hådén.

Han menar att vi ofta hamnar snett i vår jakt på lycka i dagens samhälle.
– Man kan säga att de mål som dominerar samhället i dag – mer pengar och mer prylar – knappast är de bästa för att öka den
egna lyckan. Det vore bra för både miljön och lyckan om vi kan ändra på det, säger Göran Hådén.
Och i framtiden ser han att politiker skulle ta allt större hänsyn till människors ökade lycka i sina beslut.
– Jag tror inte att tiden är mogen ännu, men i framtiden kan jag tänka mig en lyckominister. Nationalekonomi har ju en oförtjänt
framskjuten plats trots att det är en vetenskap som präglas av osäkerhet och motstridiga resultat. Andra beslut fattas på rent
ideologisk grund, som att privat är lika med bra, trots att vi genom vetenskapliga utvärderingar vet att det långt ifrån alltid är så.

Avsaknaden av stöd i forskning för olika beslut som fattas behöver vi förbättra. Så att ta större hänsyn till vad som gör folk lyckliga när det fattas politiska beslut är ett viktigt mål för oss, säger Miljöpartiets Göran Hådén.

På högerkanten däremot vill liberaler och konservativa gärna att folk ska vara lyckligare, men inte med statens hjälp.
– Alla försök att göra politik av lyckoforskningen tror jag man ska förhålla sig kritisk till. Jag tycker att det låter obehagligt när
Miljöpartiet vill föra politik för att höja lyckan. Jag är för lyckan, det är intressant forskning. Men att politiker skulle lägga sig i vår lycka, det ger en totalitär association. Vem vet var det ska sluta? säger Johan Wennström, konservativ debattör och tidigare
ledarskribent på obundna moderata Svenska Dagbladet.

Den liberala debattören och idéhistorikern Johan Norberg skrev i höstas Den eviga matchen om lyckan, en bok om hur lyckan
värderas och har uppfattats i samhället ända från Sokrates fram till våra dagar.
Även han är skeptisk till hur politiker använder kunskapen om lyckan.

– Det finns en risk att politiker planerar för hur folk ska bli lyckliga, att berätta för folk vad som är bra för dem vare sig de vill eller inte. Det finns en viss paternalism i det, att människor skulle vara naiva och inte förstå sitt eget bästa, säger Norberg.

Johan Norberg har dock en möjlig vision om den bästa möjliga användningen av lyckoforskningen i politiken.
– Om det kan leda till att vi ökar individens egenmakt, hennes kontroll över arbetsliv och tillvaron så är det bra. Om det leder
till en mer ödmjuk inställning till att låta människor hitta sin egen väg och våga lita på människor egna sunda förnuft och fria vilja, menar Johan Norberg.

Lyckoforskaren Filip Fors ser gärna att politikerna använder lyckoforskningen mer än i dag.
– Att lyckoforskningen kommer in i politiken ser jag till största delen som roligt och bra. Vad skulle vara ett bättre alternativ?
Även om materialet är osäkert så är det ändå det bästa kunskapsmaterialet vi har. Generellt så borde man basera fler beslut på
forskningsunderlag. Men försiktighet anmodas. Vi får inte dra för starka slutsatser inom ett så nytt fält, säger Filip Fors.
I Frankrike utreder president Sarkozy om något slags lyckomått skulle kunna ersätta eller existera parallellt med BNP som mått
på landets framsteg, något som Johan Norberg är skeptisk till.
– Det blir till en process om hur man ställer sig själv i så god dager som möjligt. Sarkozy skalar bort alla mått som är till Frankrikes nackdel och kommer nog att komma fram till att Frankrike är världens bästa land att leva i. Det är en självgod syn som jag ser stora risker med.

I det gamla kungadömet och nyblivna demokratin Bhutan i Himalaya mäter de inte BNP, utan GNH, gross national happiness,
ungefär bruttonational-lycka. Det är ett mått som tar hänsyn till landets buddistiska värden och befolkningens välmående inom en mängd områden.
Steget dit för ett land som Sverige är långt, även om Miljöpartiet gärna skulle se ett lyckoindex parallellt med BNP. Vad som
ligger närmare till hands är förslag om förändringar i skolan, som kan få både akademiskt och politiskt stöd.
– Lyckoforskningen skulle kunna komma in mer i skolan, tror Miljöpartiets Göran Hådén.
– Man borde satsa på kunskap och ha positiv psykologi som ämne i skolan, säger lyckoforskaren Filip Fors.
– Steg ett kan vara att ge information och presentera vad man har hittat inom forskningen och visa på metoder. Sedan är det upp till varje individ om man tycker att det är värt att satsa på eller inte, menar Filip Fors.

Text: Jenny Rickardson
Foto: wonderlane/flickr.com
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi, detta är del 4 av 4.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.