“Gullig” psykologi som jag gillar

Ett gäng studenter fick i uppdrag av forskare att krama fem personer om dagen. Inga halvslappa nudd – för att gillas skulle det vara en riktig kram, där båda armarna fick jobba och framsidorna skulle vara vända mot varandra. Att bara krama son kärlekspartner gilldes icke! En annan grupp studenter  fick i uppdrag att läsa skönlitteratur en stund varje dag, och en tredje grupp gjorde inget speciellt.

Gissa vilka som ökade sin lyckonivå efter några veckor? 

Studenterna som kramades så klart. De höjde sin lyckonivå rejält, till skillnad från bokmalarna. 

Tal Ben-Shahar beskriver hur enkelt det kan vara att öka välmåendet (ett steg! inte en hel lösning!) i ett annat exempel från boken Happier

En grupp med deprimerade patienter fick i uppdrag att varje dag logga in på en dator och skriva ned tre saker som varit positiva under dagen. Allt från “tjejen i kassan log mot mig” till “mitt barn gav mig en puss” eller “jag löste ett soduko” fick vara med. Efter några veckor lättade depressionen för många av gruppens deltagare. (Obs, de botades inte!)

Jag läser en del om positiv psykologi just nu. Ämnet väcker ofta starka reaktioner hos psykologstuderande och andra. “Vaddå positiv?” Frågar F. “Det låter som att alla annan psykologi skulle vara negativ!” Säger A. “Jag tycker det låter som om man gör lycka till ytterligare en grej att prestera i” tycker K.

Alla invändingar är visserligen intressanta, men jag brukar ändå alltid fråga “Har ni läst någon positiv psykologi?” 

Det är inte så konstigt att man inte blir sugen på att läsa böcker om en psykologi som marknadsförs på ett väldigt förenklat sätt. De flesta som är intresserade av psykologi söker ju djupet och komplexiteten, inte de glättiga glada svaren. Inte självhjälpslitteratur.

Jag läser The How Of Happiness av Sonia Lyubomirsky varvat med Harvardprofessorn Tal Ben-Shahars Happier. 

Jag tror det finns ett stort missförstånd när det gäller positivt psykologi. Det verkar som att de flesta tror att det inte finns någon kvalitetsskillnad mot gratistidningarnas “tio tips mot höstdepp” eller “Lycklig på fem röda”. Så är det givetvis inte. Men det är lätt att uppfatta att positiv psykologi som en “Solen lyser varje dag”-ideologi. Problemet, resonerade psykologifabriken-John, måste vara att företrädare för Positiv Psykologi (eller deras pengatörstande b0kförlag…) marknadsför positiv psykologi som om det handlade om något mycket lättvindigt.

Utan att vara någon expert på positivt psykologi skulle jag vilja avliva några trista myter som kan avskräcka den psykologiintresserade från den positiva vetenskapen

– Grundidén är att läsaren ska börja stressa mot perfektion i sitt liv. 

Fel! Syftet är att använda vetenskapen till att förbättra sitt välmående litegrann, steg för steg, om man vill. I det lyckobegreppet som Ben-Shahar och Lyubomirsky använder sig av ingår mycket av stillhet, ro och acceptans av negativa känslor och svårigheter. Det handlar alltså om att lära sig ta motgångar och leva med sina ledsamheter, inte ignorera dem.

– Böckerna är så gulliga att det kommer göra mig illamående

Nja! Men vissa forskningsresultat är så söta och ger en så fin bild av människor att man som storstadscyniker kanske måste omvärdera lite . Det kan ju vara ansträngande.

-Lyckoforskning lägger för stor press på människor “Här har du verktygen, om du inte använder dem och blir lycklig får du skylla dig själv”

Fel och rätt!  Författarna visar ödmjukhet och förståelse. De förklarar varför vi vill bli lyckliga, vad som kan göra oss lite lyckligare och hur vi fungerar på ett väldigt  icke-dömande sätt. De tror inte att psykiska sjukdomar botas med enkla tips.

Problematiskt blir det om folk som inte tror på psykisk sjukdom/  jagar  sjukskrivna på fritiden/tycker att det alltid är fråga om att “ta sig i kragen”  börjar använda vad de uppfattar som positiv psykologi som ett argument för sin ignoranta okunskap. 

Sanningen är att all seriös positiv psykologi befinner sig på andra sidan komplexiteten. Alltså. På den första sidan komplexiteten befinner sig ovetenskaplig artiklar i hälso- och livsstilstidningar. Råden är enkla, snabba, och ger direkt resultat men ingen vet var de kommer ifrån. På andra sidan befinner sig resultatet av nogrann, tidskrävande forskning. Där frågeställningar operationaliserats, andra forskare opponerat och resultaten måste granskas. 

De här två typerna av kunskap kan ibland presenteras på samma sätt, men skillnaden är vilken substans och expertis som ligger bakom.

9 svar till ““Gullig” psykologi som jag gillar”

  1. Johannes B. skriver:

    Hm… jag tror jag läst alldeles för mycket skönlitteratur den senaste tiden.

  2. Martin Ström skriver:

    När jag får lite tid över så ska jag lansera Mindfulness Based Positive Psychology (MBPP) och dra igång forskning inom denna nya disciplin. En perfekt matchning: Mindfulness ger oss verktygen vi behöver för att iaktta, förstå, acceptera och särskilja våra sinnestillstånd. Positiv psykologi ger oss verktygen för att ge energi åt de sinnestillstånd som främjar lycka och välbefinnande.

    MBPP alltså. Kom ihåg var ni läste det först ;-)

  3. Linda skriver:

    Johannes: jag har svårt att tro att skönlitteratur gör dig olycklig..
    Martin: ASBRA!

  4. John skriver:

    Martin Ström> Do it!

  5. Martin Ström skriver:

    Tack för uppmuntran, Linda och John! Så många idéer och så lite tid ;-) Just nu koncentrerar jag mig på att vara pappaledig med min underbara dotter. (Som tur är har jag dock tid att surfa in och kolla ert fantastiska arbete (!) med fabriken då och då.)

    Linda, har du förresten referens på undersökningen om kramandet? Me like.

  6. Sur skriver:

    Experimentell psykologi blir ofta så provocerande för att den bara ämnar och bara kan ta reda på den minsta gemensamma nämnare i hur människor fungerar. Det är ett ideologiskt ställningstagande och en världsbild som tar sig massa andra uttryck också och är så grå och trist att den i alla fall gör mig mindre lycklig. Jag blir lycklig av vissa saker som de 30 amerikanska studenter som var med i kramstudien (gissar lite här), antagligen skulle rycka på axlarna åt eller rent utav må dåligt av. Jag tror dessutom att i princip alla artiklar i “Må bra” och allt vad det heter kan stödja sig på forskning som gjorts – tycker inte skillnaden mellan det och s.k. positiv psykologi är så uppenbar. Målgruppen lär dessutom definitivt vara den samma med tanke på marknadsföringen som du nämner – d.v.s. människor som funderar på om de är tillräckligt snygga, framgångsrika och nu dessutom – tillräckligt lyckliga. Hallå!

  7. HALLÅ! skriver:

    Tänk hur ni skulle reagera på det här om det stod i en Hälsoblaska. Från “The How of Happiness”-länken:

    “Beginning with a short diagnostic quiz that helps you to first quantify and then to understand what she describes as your “happiness set point,” Lyubomirsky reveals that this set point determines just 50 percent of happiness while a mere 10 percent can be attributed to differences in life circumstances or situations. This leaves a startling, and startlingly underdeveloped, 40 percent of our capacity for happiness within our power to change.”

  8. M skriver:

    snöaporna badar i varma källor också, ofta flera timmar om dagen, och så pillar de på varann bara för att det är så trevligt

  9. John skriver:

    Haha, snöaporna är mina nya favoriter!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.