Kan du tänka dig att göra en liten övning?

Jag skulle vilja att du INTE tänker på en banan.

Ta sju sekunder och ansträng dig för att INTE tänka på en gul banan.

Räkna: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Funkade det?

Förmodligen inte. Kanske kan det förklara varför Barbara Ehrenreich blev så upprörd när hon blev uppmanad av sin läkare att se sin cancersjukdom som en gåva. Det glättiga budskapet “Tänk positivt” blev för henne ett tillräckligt rött skynke för att skriva boken Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande. Hon menar att positivt tänkande gör att vi ignorerar verkliga problem, att vi flyttar fokus från omständigheterna och lägger skulden hos individen istället. En individ som får kämpa med att INTE tänka på en gul banan. Eller INTE tänka på problemen med sin cancer.

Vad tycker du? Är det för mycket fokus på att tänka positivt? Vad tycker ni på Lyckolabbet, kan inte ni nyansera bilden av positivt tänkande!

Här kan du se en liten snutt med Ehrenreich:

10 svar till “Förbannade optimism”

  1. Karin Malmquist skriver:

    Att inte tänka på ngt och att se till vilka möjligheter som finns utifrån den situationen du står i, ser jag som olika saker. För mig är pt det senare. Vad kan vi påverka just nu och vad kan vi inte påverka just nu, är reflektioner som kan vara bra att ha med sig i sin vardag. Men då skall det också räknas in sådant som tid för förståelse och acceptans. 

  2. Karin Malmquist skriver:

    Jag ser också en skillnad på klagande och konstruktiva uttalanden. Ett samhälle kan inte leva efter en “inte klaga” epitetet. Genom klagande upptäcker vi kanske andra som klagar likartat, det farliga i det är väl att människor ofta gräver ner sig och att det inte leder ngn vart. Hon tar upp realism som en möjlig aspekt… Men är totalt realism möjlig? Hon nämner inte ngt sådant och jag tror inte heller det. Men jag tror på att arbeta efter hur verkligheten kanske uppfattas nu och här. En som mår dåligt är oftast inte mottaglig för att ändra sin attityd förrän den ser förutsättningar ett arbete i dne riktningen. Men vem är det egentligen? om vi gröper ur oss själva? När är vi egentligen mottagliga, dvs. när ändrar vi vår attityd? Oftast krävs en experimentell attityd (öppenhet mot det nya/ att våga pröva ett annnat sätt att se på saken) eller ett infiltrerande av hur vi såg på det i relation till var vi står idag. Det är här den konstruktiva kommunikationen blir viktig. Vilka vägar är möjliga jämte vår intention?

  3. John Airaksinen skriver:

    Naturligtvis är det helt knäppt att bara få rådet att “tänka positivt” när man får ett cancerbesked, men jag tycker Barbara Ehrenreichs förhållningssätt är lite märkligt. Jag tycker att hon ställer upp falska motsatsförhållanden – som t ex mellan missnöje och optimism. 

    Jag var missnöjd med min situation i skolan, och såg inte någon karriärväg som tilltalade mig, därför drog jag igång Psykologifabriken. Hade jag inte varit optimist hade det inte gått. En stor del av entreprenörskap handlar ju om att prova nya saker, våga misslyckas – och fortsätta vara optimistisk om att nästa grej kommer funka.

    En annan stor del av entreprenörskap är ju för övrigt att inte vara nöjd med hur tillvaron ser ut, att man tänker att något kan göras bättre, bli roligare osv osv. Dvs, missnöje + optimism skapar möjligheter!

    Sen är ju “positivt tänkande” i den formen som Barbara Ehrenreich tar upp, dvs The Secret-dum-positivismen, inte detsamma som optimism, vilket det ju faktiskt finns en hel del studier på att man kan träna upp – och må bra av! Detta vet dock nog Katarina & Susanna mer om än jag… 

  4. Oskar Henrikson skriver:

    Jag gillar ditt sätt att kombinera missnöjd med optimism! 

     

  5. Oskar Henrikson skriver:

    Helt med dig Karin! Acceptera situationen (se bananen) och sedan konstruktivt och kanske till och med positivt arbeta för att förändra den (äta bananen?). 

  6. Ripost skriver:

    Vilket typiskt närIGlivspropagandastycke! Själv har jag alltid tyckt att pamparnas gapanda om “positivtänkande” aldrig handlade om ngot annat än att man alltid ska känna sig tvungen att “gilla läget”. Despoter, det är vad de är, även om de ibland tvingas komma med sådana löjliga klyschor i ett desperat försök att dölja just detta faktum.

  7. Oskar Henrikson skriver:

    Hej. Nu hänger jag inte riktigt med i vad du tycker är näringslivspropaganda. Ehrenreich har ju skrivit hela boken om just farorna med ett för glättigt användande av positivt tänkande. 

  8. Kim Bergström skriver:

    Det du säger är säkert rätt och riktigt. Men jag anar att positivt tänkande ofta innebär att man inte ska fundera så mycket på problemen. Tänk på det positiva, tänk inte på det negativa.

    Sen skulle jag tycka att det var oerhört intressant att läsa en vetenskaplig genomgång av i vilken utsträckning exempelvis positivt tänkande är något människor kan förändra hos sig själva genom en medveten viljeakt.

  9. Karin Malmquist skriver:

    Utveckla gärna mer om det senare begreppet medveten viljeakt.

    Gällande “…att man inte skall fundera så mycket på problem”… Jag ser fundera som tankeverksamhet. Det kan vara att vi definierar det olika. Inom positiv psykologi observerar man tankar och känslor som dyker upp vid problem. Antingen för att lära känna mönster eller för att sortera vad som går att påverka. Ofta används coping som metod, dvs. personen väljer ett aktivt handlande jämte problemet. I fallet där en person har fått cancer handlar det om t.ex. hantering av känslor och tankar. Vad kan individen göra för att lättast nå acceptans för den situationen den är i.

    Vilka tankar går att påverka? T.ex. En tänkt tanke: “Nu är det kört”… Kan översättas med acceptans av att du inte vet hur länge du finns kvar, att det är ok att vara ledsen, besviken, rädd… Till coping. Vad gör jag för att hantera det lättare? Vissa människor kanske hanterar det lättare med ett aktivt handlande såsom att gör mer av något de verkligen tycker om, t.ex. passa på att se sådant de vill se, umgås med dem de älskar osv. Många “äter bananen” dvs. gör sådant som känns bra för dem (tränar fysiskt, pratar ut m.m.)

    Men det är helt fel att positiv psykologi skulle stå för att en person skall se cancer som en gåva. Snarare orsakat av oprofessionalitet, en Lex Sarah situation. Positiv psykologi handlar om att vända negativa tankar mot fungerande handlingar som främjar hälsa. Härigenom kan metoden vara att bromsa tankemönster eller att vända tanken… Men enbart på sätt som främjar välmående.

  10. Karin Malmquist skriver:

    Yes

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.