Illustration.Graham.Samuels

Usel på att ge julklappar? Hitta rätt presenter med mentalisering i 4 steg

Dopparedagen närmar sig med stormsteg och du hinner som vanligt inte köpa julklappar. Till slut står du återigen och tummar på en deppig Aladdinask på Pressbyrån.

Egentligen har du haft tid. Det är bara det att du hatar att köpa presenter! Det brukar sluta med att du helt enkelt köper något som du själv önskar dig eller något som du tycker att personen verkligen borde önska sig, om han eller hon bara tog sitt förnuft till fånga. Om du ofta har svårt att fixa rätt present till rätt person kanske det beror på att du behöver öva dig i att mentalisera. ”Att mentalisera är att försöka se sig själv utifrån och andra människor inifrån”, skriver Per Wallroth, legitimerad psykolog och doktor i psykologi, på omslaget till sin Mentaliseringsboken. Det handlar om att reflektera över skillnaden mellan hur man själv och andra människor upplever världen.

1) Börja med att utgå från dig själv
För att kunna mentalisera om andra krävs det att du har hygglig koll på dina egna känslor, förklarar Per Wallroth i sin bok. Börja därför med att tänka igenom
vilka som är de bästa presenter du har fått och varför de var så bra. Exempel: Du uppskattade när du fick en plånbok för att den var både användbar och mycket finare än vad du själv skulle ha unnat dig att köpa. Som tioåring tyckte du att resan till Disneyland var ditt livs höjdpunkt. Hur kommer
det sig? Kön och ålder brukar fungera ganska dåligt som indikator på vad en drömpresent är för en person. Gå hellre
efter intressen eller livssituation. Exempel: Barnvakt till småbarnsföräldrar, pengar till tonåringar och en värmekudde till honom som alltid får stressnacke av datorn.

2) Men alla är inte som du!
Det är dina egna erfarenheter som hjälper dig att mentalisera, men det betyder inte att du ska utgå ifrån att andra vill ha precis det som du önskar dig. Försök att tänka dig in i den andres situation och ta hjälp av dina erfarenheter på ett generellt plan. Fråga dig själv: Vad brukar jag behöva när jag är inne i en sådan period som X är i nu? Tänker du att ”ingen kan väl vilja ha en sån där värdelös pryl” om någons nummer ett på önskelistan, är risken stor att du har tolkat dina egna önskningar som objektivt upplevd verklighet. Du känner och tänker att prylen är värdelös och därför är det så även för den andre. Det här kallas för psykisk ekvivalens, och det är ett förstadium till god mentaliseringsförmåga i och med att du åtminstone känner efter hos sig själv. Det kan röra sig om psykisk ekvivalens när ”man bara vet” att lillasyrran egentligen inte vill
ha ett tv-spel till, och går och köper en bok om medeltida katedraler till henne i stället. Om du har lätt att hamna snett här, kan det vara en bra idé att fundera över vilka saker som du själv har önskat dig som din omgivning haft svårt att förstå. Kanske har du samlat på ”He-man”-dockor eller aldrig fått nog av verktyg till köket?

3) Varning för projicering!
Om du är helt omedveten om att du är påverkad av en stark känsla, är det lätt att råka tillskriva någon i din närhet
den känslan. Det kallas projicering och är ett supervanligt fenomen – och en motsats till att mentalisera. Om du nyligen börjat känna ångest över din vikt och av en händelse råkar ge bort ett medlemskap i Viktväktarna, kan det vara fråga om projicering. Bara för att du skulle vilja gå ner i vikt är det inte säkert att alla andra är intresserade av att banta, även om du tycker att de skulle må bra av lite färre dubbelhakor. I all välmening tänker du att du ska lösa hennes problem – som egentligen är ditt eget.

4) Försök inte att uppfostra någon med presenter.
Teleologiskt tänkande kallas det som händer när du bara ser till det yttre syftet och målet med människors handlingar och glömmer bort att människor inte alltid är rationella utan till stor del styrs av tankar, önskningar och känslor. Den teleologiskt inriktade presentköparen förstår inte hur någon som har stökigt hemma kan önska sig en klänning, när hon uppenbarligen är i bättre behov av en dammsugare eller en skarvsladd!

Text: Linda Backman
Illustration: Graham Samuels
Ursprunligen publicerad i Modern Psykologi
Läs mer: Mentaliseringsboken av Per Wallroth (Karneval förlag, 2010).

  • http://www.facebook.com/people/Oskar-Henrikson/606256998 Oskar Henrikson

    Jag ska genast börja mentalisera fram lite julklappar!

    Är det någon som har koll på forskning kring projicering? Det låter självklart att det kan vara så, men jag har aldrig sett någon studie. Vore intressant att höra mer om!

  • simon

    Tror det har varit svårforskat (liksom många andra psykodynamiska begrepp). Här är en studie som verkar bra.

    Title: A New Look at Defensive Projection: Thought Suppression, Accessibility, and Biased Person Perception* 1
    Source: Journal of personality and social psychology [0022-3514] Newman yr:1997 vol:72 iss:5 pg:980

    abstract
    It has long been assumed that people perceive in others qualities that they wish to deny in themselves, but empirical evidence for defensive projection is limited and controversial. A new model of projection is presented in this article. People might try to actively suppress thoughts about the possibility that they have undesirable personality traits, but it was hypothesized that this response to threat ultimately causes thoughts about the unwanted traits to become chronically accessible. As a result, those trait concepts will be used to interpret others’ behavior. Studies 1–4 showed that those people who both avoid thinking about having threatening personality traits and deny possessing them (repressors) also readily infer those traits from others’ behavior. Studies 5–6 provided experimental support for the model. Unfavorable traits were attributed to participants, who, when they were asked or predisposed to not think about the traits, subsequently projected them onto someone else.

  • Oskar

    Intressant! Tack Simon!

    Är det inte fascinerande att man kan ställa en sådan fråga och få ett så bra svar så snabbt? Jag är ett stort fan av denna tid.

  • Anonymous

    Hej Oskar! 

    Det har gjorts massvis av forskning kring projicering. Har du hört talas om The White Bear Paradox? Experimentet handlar om thought suppression och myntade “the rebound effect”. The rebound effect har använts för att förklara fenomenet kring projicering. Suppression är ju det första steget i projicering! Och ursäkta svengelskan! 

  • http://twitter.com/PsykologenOskar Oskar Henrikson

    Hej Sofie! 

    Jag är bekant med White Bear Paradox men du får gärna förklara hur det hänger ihop med projicering. Där hänger jag inte med/ har inte koll.