Agent Cooper från Twin Peaks använder sig av system 2 när han försöker lösa mysterier!

System 1 och system 2: Beslutsfattande i ett nötskal

Ibland är det svårt att vara logisk. När stressnivån är hög är det få som lyckas med att vara den skarpaste kniven i lådan. Hur kommer det sig att vi ibland är bättre problemlösare än Dale Cooper från Twin Peaks medan vi ibland står helt handfallna inför samma uppgift. En sedan länge vedertagen teori är den som säger att vårt beslutsfattande antingen sker utifrån ett av två system. Även om det inte är en knivskarp linje mellan dessa så har man idag kunnat visa på både beteende- och neuronnivå att det ligger något i antagandet om dessa system.

Trogna läsare borde vid det här laget veta att det hela började med Kahneman och Tverskys teori om hur vi människor ser på vinster och förluster. Forskarna visade bland annat att vi människor avskyr förluster och undviker dessa därför så gott det går. Genom en rad smarta experiment har Kahneman och Tversky kunnat visa att människor inte är så rationella som man hade kunnat hoppas på. Sedan forskarna la fram sin första teori har beteendeekonomer kunnat visa hur vi människor gör flera systematiska fel när det kommer till beslutsfattande. Det finns dock tillfällen när vi är mer benägna att göra dessa fel, det är då vi använder det så kallade system 1-tänkandet.

Beslut som fattas av detta system är snabba, relativt omedvetna och kräver ganska liten ansträngning. Till skillnad från system 2 så påverkas detta system inte lika mycket av trötthet och motivation. Det andra systemet är alltså mer reflekterande och besluten tar därför längre tid att fatta – och det är precis det Agent Cooper i Twin Peaks använder sig av när han rationellt försöker analysera all information han samlar på sig för att hitta mönster, och till slut kunna lösa mysteriet med Laura Palmers död.

Forskaren George Loewenstein menar att det handlar om antingen automatiska eller kontrollerade processer. Han menar till exempel att det i stor del  system 1 som är aktivt när en erfaren bilförare kör bil. Den nyblivne bilisten däremot har inte haft lika mycket tid på sig att öva och varje beslut som denne tar när han sitter bakom ratten är en aktiv och kontrollerad process. Det säger sig själv vems bilkörning som skulle försämras mest om personen i fråga var trött, stressad eller hungrig. Att lära sig saker utan-och-innan är alltså ett sätt att bli bättre på att hantera stress och minska stressens inverkan på dina beslut.

Saken är den att system 1-tänkande också involverar negativa saker så som fördomar, något som Malcom Gladwell ville visa med boken Blink. Gladwell ville med denna bok dels visa att det ibland kan vara väldigt lönsamt att gå på sin magkänsla. Dock gäller detta antagande främst experter, sådana människor som ägnat tusentals timmar åt sitt specifika intresse. För oss andra kan det vara bra att ta ett par sekunder och fundera på saken igen innan vi bestämmer oss för hur vi egentligen uppfattar en situation, person etc. Det kan med andra ord vara nyttigt att aktivt försöka tvinga sig in i ett system 2-tänk, något som alltså kan vara ganska svårt.

En annan tappning på system 1 vs system 2 kan vara att se dem som ett känslostyrt och ett avsiktsstyrt system. Genom att undersöka vilka delar i hjärnan som aktiveras när människor fattar beslut börjar man nu få en bättre bild av varför människor tycks falla för den typen av fällor som Kahneman och Tversky började prata om 1979. Tack vare teknik som fMRI-kameror kan man alltså få relativt detaljerade bilder av hur hjärnan aktiveras. Man har genom denna metod kunnat visa att de automatiska processerna i högre grad aktiverar de delar av hjärnan som har med känslor att göra (bl a limbiska systemet). De kontrollerade processerna aktiverar i högre grad de delar av hjärnan som står för vår förmåga att planera och hålla tillbaka impulser (se prefrontal cortex).

Med hjälp av bland annat fMRI-kameror hoppas forskare att kunna få en förklaring till varför människor många gånger handlar ologiskt och ibland till och med dumdristigt. Forskningsfältet kallas neuroekonomi och det kommer garanterat att kasta nytt ljus på de fenomen som man funnit inom beteendeekonomin. Tanken är väl att utmana många ekonomiskaantaganden om hur vi människor beter oss när vi fattar beslut som har någonting med pengar att göra. Googla neuro economics så kan du se att man är på god väg.

Läs mer: Neuroeconomics: cross-currents in research on decision-making av Sanfey, Loewenstein, McClure och Cohen