En av de vanligaste orsakerna till att vi skjuter upp saker och ting som vi borde göra handlar om att vi är för trötta för att sätta igång att jobba. Faktum är att undersökningar bland människor som ägnar sig åt prokrastinering visar att bristande energi är den vanligaste ursäkten till att skrida till verket, i synnerhet bland studenter. Trötthet är därmed en starkt bidragande orsak till att vi får svårt att komma igång med en uppgift, något som beror på att motståndet till att börja arbeta blir större när vi känner oss hängiga, samt att vi får sämre förutsättningar att stänga ute allt annat som distraherar.
Trötthet bidrar med andra ord till att redan obehagliga eller tråkiga åtaganden känns värre än vad de egentligen är, vilket betyder att vi försvårar för oss själva om vi försöker att genomföra angelägna ting när energin tryter. Problemet är emellertid att prokrastinering ofta innebär att vi skjuter arbetet framför oss till en tidpunkt på dygnet då möjligheterna att utföra ett bra jobb är allt annat än optimala. Genom att försöka ta igen vårt arbete under sena kvällar eller nätter tvingas vi lägga ned mer tid och större ansträngning på något som skulle kunna slutföras lättare på rätt sida om dygnet.
Forskning på prokrastinering bekräftar att trötthet har en stark koppling till att vi skjuter upp sådant som vi borde ta itu med, samt att det i många fall kan leda till en förskjuten dygnsrytm som försvårar problemet ytterligare. Genom att vänta med att genomföra sina åtaganden till senare vänder många människor lätt på dygnet, något som i sin tur leder till större trötthet dagen därpå och ännu sämre möjligheter att komma igång med det man borde. I slutändan kan detta skapa en negativ spiral som är svår att ta sig ur, något som göra det besvärligt att skapa balans och tydliga rutiner i sin vardag.
Lika viktigt som att höja sin motivation att komma till skott är det således att motverka trötthet. Grundregeln är därför att försöka följa sin egen dygnsrytm så att mer krävande åtaganden utförs när vi är som piggast, och att använda utnyttja resterande tid till mer rutinartade sysslor. På så sätt blir motståndet till att sätta igång mindre, samtidigt som det även underlättar för oss att få tillräckligt med återhämtning. Dessutom kan det vara en god idé att se över hur längre man sitter med en uppgift för att inte köra slut på sin energi alltför fort, till exempel genom att använda sig av regelbundna pauser.
Akademisk referens: Carrier, J., & Monk, T. (2000). Circadian rhythms of performance: New trends. Chronobiology International, 17, 719–732.
Diaz-Morales, J., Ferrari, J., & Cohen, J. (2008). Indecision and avoidant procrastination: The role of morningness-eveningness and time perspective in chronic delay lifestyles. Journal of General Psychology, 135(3), 228-240.
