Mindfulness och prokrastinering

Prokrastinering kännetecknas av att medvetet välja bort en aktivitet som inger oss olust till förmån för något som känns bättre i stunden. Därigenom undviker vi att utsätta oss för det obehag som många uppgifter och åtaganden är förknippade med, till exempel tristess eller att något uppfattas som svårt. Alltmer forskning visar dock att förmågan att kunna stanna kvar i sina upplevelser, så kallat mindfulness, har många fördelar för såväl vårt psykiska som fysiska välmående, något som också tycks gälla våra möjligheter att ta tag i saker som borde slutföras.

Fuschia Sirois, professor i psykologi vid Bishop’s University i Kanada, har länge studerat sambandet mellan prokrastinering och olika typer av hälsorelaterade konsekvenser. Tidigare studier har bland annat visat att benägenheten att skjuta upp sådant som behöver göras inte bara går ut över våra prestationer, det är dessutom förknippat med ökad stress och oro. Fuschia Sirois ville dock titta närmare på hur denna relation egentligen ser ut, varför tre hundra individer rekryterades till en undersökning som kartlades mindfulness betydelse för prokrastinering.

Att mindfulness uppfattades som relevant att studera beror på att många personer beskriver uppskjutande som ett sätt att undfly tankar och känslor som de inte vill ha. Detta kan betraktas som motsatsen till mindfulness, vilket handlar om att på ett icke-dömande sätt vara villig att uppleva alla typer av tankar och känslor, även de negativa. Resultatet från studien visade också att en hög grad av prokrastinering är associerat med lägre förmåga till mindfulness, samtidigt som mindfulness förklarar kopplingen mellan att skjuta upp saker och att vara mer stressad.

Fuschia Sirois förklarar att resultatet går i linje med tidigare fynd som har visat att personer som prokrastinerar regelbundet har lätt att döma sig själva och vara kritiska till sina egna prestationer när arbetet inte flyter på som de vill. Det leder i sin tur till att de väljer att sysselsätta sig med något annat och upplever mer stress. Mindfulness skulle därmed kunna vara ett sätt att bryta denna trend genom att öka vår villighet att stanna kvar i situationen även när det känns tufft, något som troligtvis leder till mindre uppskjutande och en större tilltro till sin egen förmåga.

Akademisk referens: Sirois, F., & Tosti, N. (2012). Lost in the moment? An investigation of procrastination, mindfulness, and well-being. Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy, 30, 237-248.

Sirois, F. M. (2007). “I’ll look after my health, later”: A replication and extension of the procrastination-health model with community-dwelling adults. Personality and Individual Differences, 43, 15–26.

Foto: https://www.flickr.com/photos/pontla/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.