Jag får inte tummen ur!

Jag måste motivera mig själv! Jag är hemma och är sjuk och borde verkligen komma igång med lite viktiga saker. Högen på skrivbordet växer, om jag inte börjar snart väntar en tsunami av ångest!

Eftersom jag inte har fenomenala Liria Ortiz, till hands får jag försöka själv med ett litet MINI-MS (motiverande samtal)

Vad vill jag förändra?
Jag vill sluta skjuta upp allting, söka sommarjobb, fixa UD-tid till skolan, tvätta min tvätt och fixa med skrivandet, ringa mamma och städa stökiga lådor.

Varför gör jag inte det?
Jag vet inte? Känner kanske att jag förtjänat lite ledighet eftersom skolan och jobbet tar sådan tid. Jag belönar mig typ med att skjuta upp viktiga saker. När jag skjuter upp dem växer de till något väldigt läskigt fast det egentligen inte är så farligt. Exempel: det kan dröja en månad innan jag byter en trasig lampa.

Vad skulle jag kunna göra i stället?
Alltså, att inte komma igång tar enorm tid för mig. Jag oroar mig och stressar upp mig. Om jag bara fick tummen ur skulle jag säkert ha lite skönare ledighet.

Hur skulle jag ta de första stegen?
Jag skulle betala några räkningar som ligger här på skrivbordet. Sedan skulle jag gå och handla lunchlådemat och laga den. Kanske sätta mig ned ikväll och börja med skriv-grejen. Sen ska be en smart kille jag känner om hjälp med att skriva ansökningar i veckan.

Hur skulle jag göra för att minska risken att tappa motivationen?
Jag ska skriva lista på saker jag ska göra och pricka av dem vartefter jag utfört dem. Sedan ska jag försöka sova ordentligt på nätterna. Och hitta på en lämplig belöning till när jag utfört alla sysslor.

Yes, nu känner jag mig faktiskt motiverad att sätta igång!