Är världshistorien bara en biografi över starka personligheter? Detta trodde den skotska författaren Thomas Carlyle som blivit känd för “The great man theory” som han skrev om under 1840-talet. Modern forskning visar på faran i hans argument.

I ett experiment med ett IQ-test fick barn antingen beröm för sin intelligens eller för sitt arbete. Efter att ha fått beröm fick de välja en ny uppgift, antingen en enkel eller en svår. Av dem som hade fått höra att de arbetat hårt valde 90 procent den svårare uppgiften. Barnen som fått höra att de vara smarta valde den enkla. De ville ju bevara bilden av sig själva som intelligenta!

Även om man inte tror att hjältar styr världen är det fortfarande lätt att tro att människor har en fast personlighet. Vårt vardagliga språk blir lätt allmänt, vagt och sammanfattande: Hon är så smart, han är så flitig, hen är så driven. Detta kan vara förödande i kommunikation och feedback. Det är svårt att veta vad man ska göra om man hör orden “Du måste vara lite mer närvarande”. Däremot är det lättare att ta åt sig av kommentarer som “jag upplever att du är närvarande som chef när du mejlar ut veckovisa sammanfattningar av vårt teams arbete”.

Att arbeta med sina ledarbeteenden är utgångspunkten i vår kurs Ledarverkstan. Just nu går 50 personer kursen med stöd av internetbaserat kursmaterial och mobilapplikationen Viary. Efter en inledande workshop arbetar deltagarna med beteendeexperiment som blir tillgängliga i telefonen. På introduktionsworkshopen med Uppsala teknolog och naturvetarkår deltog studenttidningen Ergo. De skrev ett trevligt reportage, “Ledarskap är något man gör”, som beskriver kursen i mer detalj.

Om du själv vill motbevisa Carlyles tes om starka personligheter kan du själv testa att uttrycka dig i beteendetermer idag.

Bonus: Nedan kan du se ett klipp med Carol Dweck, forskaren bakom studien med beröm för intelligens eller hårt arbete.