2009: Tårarna efter leksaksjakten försvinner när pojken berättar om sitt utforskande.

Innan föräldrarna kommer till undsättning kan de inte låta bli att fråga pojken: Hur lyckades du fastna bakom soffan? Pojken berättar stolt för föräldrarna att han provade att slänga ned sin leksaksambulans och polisbil bakom soffan och sedan försöka plocka upp dem. Medan pojken upprymt berättar om sitt nyfikna undersökande slutar han gråta och glömmer att han är ledsen.

Psykologen Anna Kåver skriver i sin bok om nyfikenhet

Nyfikenheten driver oss till att skaffa kunskap om oss själva, om andra och om omgivningen. Därför vill jag hävda att nyfikenhet är livsnödvändig för vår anpassning till ett ständigt föränderligt och modernt liv. Det är inte bara nödvändigt att vara nyfiken, det är ju faktiskt också kul att ge sig hän på upptäcktsfärder av olika slag. Det sägs att kloka människor är nyfikna människor. De frågar tills de får veta och skäms inte över att verka dumma när de gör det. Intresse och nyfikenhet är oerhört viktiga och grundläggande känslor som bidrar till vår inlärning och därmed till vår utveckling.Vi kan för en stund begrunda vad som drev Columbus att upptäcka Amerika (visserligen i syfte att hitta vägen till Indien), Newton att formulera sin tyngdlag och makarna Curie att upptäcka radium och utveckla röntgenmetodiken. Just det … en stor portion nyfikenhet, förmodligen kombinerad med en lika stor portion uthållighet och envishet. Hur skulle det lilla barnet kunna utvecklas och förstå sin omgivning om det inte var utrustat med nyfikenhet? Om barnet, i stället för att krypa fram till filten där vi gömt den lilla mjukisgrodan, lojt tittade oförstående på oss utan att reagera? 

Av: Linda Backman