Varför stjäl chefen?

Johan af Donner svindlade Cancerfonden och Röda korset på mångmiljonbelopp. Vad är det som får toppchefer att kasta all moral över bord och stjäla pengar från den egna organisationen? Psykologisk forskning visar att chefernas bakgrund spelar stor roll – och att att studier i ekonomi kan vara en faktor.

”Jag drabbades nog av guldsot” sade Johan af Donner när rättegången mot honom nyligen inleddes vid Stockholms tingsrätt. Den förre kommunikationsdirektören är anklagad för att ha lurat till sig ca 7,7 miljoner kronor genom bluffakturor under sin tid på välgörenhetsorganisationerna Cancerfonden och Röda Korset. Han förklarade också sitt agerande och att det kunnat fortsätta år efter år med att han saknade en “broms för att stoppa hanteringen”. Historien om af Donner är dock bara ett i raden av uppmärksammade fall av ekonomiska brott som nyligen uppdagats på toppnivå inom företagsvärlden. Skillnaden är bara att det denna gång ägt rum inom två högt ansedda välgörenhetsorganisationer. Frågan som därför kan ställas är vad det är för faktorer som ligger bakom att vissa individer på chefsposition väljer att begå denna typ av kriminella handlingar?

Fram till en bit in på 1980-talet hade man försökt att besvara frågan genom att studera de organisationer där brott av den typen förekommit. Fokus inom forskningen hade framför allt legat på förklaringar som företagskultur, normer, och den aktuella branschen. 1984 försökte Columbia University-professorn Donald Hambrick och hans kollega att belysa fenomenet ur en annan synvinkel, genom att studera hur ett företags ledarskikt påverkar den resterande organisationen. Många forskare menade att organisationen i sig inte bör hållas ansvarig för de anställdas agerande, och att fokus istället borde ligga på cheferna.

Resultatet från deras studie visade att vissa individuella egenskaper hos personerna tycktes medföra en stark påverkan på hur de agerar, och därmed också på den övriga organisationen. Högre ålder verkade exempelvis ha ett samband med försiktighet – ju äldre individen var desto mindre risktagande. Tid på företaget föreföll vara relaterat till en större känsla av ansvar, och förmågan till självkontroll tycktes även bidra starkt till den enskildes möjlighet att hämma sig från oansvarigt handlande. Dessutom pekade Hambrick och hans kollega på att andra faktorer, relaterade till chefernas bakgrund och erfarenhet, kunde höra samman med ekonomiska brott. Bland annat verkade deras tidigare utbildning påverka problemlösningsförmåga och moraliska uppfattning. Hypotesen löd att människan formas av sina erfarenheter, vilket leder till större selektivitet i hur man uppfattar och orienterar sig i omvärlden, något som även borde återspegla sig i dessa individers beteende inom företaget.

Hypotesen hade redan prövats 1958 av forskarna Dearborn och Simon, som visade att chefer med olika bakgrund lade olika vikt vid olika områden när de stod inför ett teoretiskt affärsproblem. För personer som hade en bakgrund inom försäljning ansåg 83 % att det var hos säljavdelningen svårigheterna låg, jämfört med enbart 29 % av de som hade en annan utbildning. Tidigare erfarenheter föreföll därmed ha ett samband med chefernas problemlösningsförmåga, men kunde det även bidra till deras moraliska utveckling?

Jones, Thomas, Agle och Ehreth undersökte 1990 frågan och lyckades genom sin studie också bevisa att det finns ett positivt samband mellan utbildning och moraliskt tänkande. Fenomenet, som är väl känt inom psykologin, förklaras av att kunskapsutveckling leder till en förbättrad förmåga att lösa moraliska dilemman. Vad Jones och hans kollegor förvånansvärt också fann var att vissa utbildningar dock tycktes försämra den moraliska utvecklingen hos människor. I synnerhet verkade en MBA, Master of Business Administration, leda till minskad problemlösning av moraliska spörsmål. Förklaringen tycks vara att inslag i utbildningen har en tendens att öka individens egenintresse. Framför allt framhöll man att detta förklarades av en avsaknad av etiska symboler i det språk man lär ut på, en förenklad världsbild, samt att man förstärker tilltron på en renodlad ekonomisk/rationell syn på omgivningen.

Resultatet från studien bekräftades senare även av Frank, Gilovich och Regan som 1993 fann att collegestudenters tendens att välja oetiska alternativ på ett test om ärlighet, var högre bland ekonomi- än astronomistudenter, och dessutom ökade under studietiden. Ett separat experiment visade även att dessa ekonomistudenter agerade med ett större egenintresse på det så kallade Prisoner’s dilemma game jämfört med personer med en annan utbildning.

Forskning visar alltså att utbildning verkar ha en viss betydelse för människors moraliska utveckling och förmågan att fatta etiska beslut. Även om sambandet inte är helt entydigt, och det givetvis finns fler faktorer som påverkar människors moraliska handlande, finns det starka indikationer på att etik är något centralt att lära ut oavsett utbildning. Huruvida Johan af Donner däremot fick med sig tillräckligt från sin studietid är svårt att avgöra, i synnerhet eftersom han även anklagas för att ha förfalskat sina akademiska meriter.

Text: Alexander Rozental

Akademiska källor:
Daboub, A. J., Rasheed, A. M. A., Priem, R. L., & Gray, D. A. (1995). Top management team characteristics and corporate illegal activity. Academy of management review, 20(1), 138-170.
Dearborn, D. C., & Simon, H. A. (1958). Selective perception: A note on the departmental identifications of executives. Sociometry, 21, 140-144.
Frank, R. H., Gilovich, T., & Regan, D. T. (1993). Does studying economics inhibit cooperation? Journal of Economic Perspectives, 7, 159-171.
Hambrick, D. C., & Mason, P. A. (1984). Upper echelons: The organization as a reflection of its top managers. Academy of Management Review, 9(2), 193-206.
Jones, T. M., Thomas, T., Agle, B., & Ehreth, J. (1990). Graduate business education and the moral development of MBA students: Theory and preliminary results. Presenterat vid mötet: International Association for Business and Society, San Diego, CA.
Zahra, S. A., Priem, R. L., & Rasheed, A. A. (2005). Understanding the causes and effects of top management fraud. Organizational dynamics, 36(2), 122-139.

2 svar till “Varför stjäl chefen?”

  1. Magdalena skriver:

    Spannande lasning, som alltid!

  2. John Airaksinen skriver:

    Ja fascinerande! “Avsaknad av etiska symboler” är ett himla intressant begrepp, skulle var kul att se mer forskning på hur man aktivt kan implementera sådant i utbildningar/företagskulturer!

    Tyckte också det var rätt kul med Realtids genomgång av hur han förfalskade betyget, haha.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.