Psykologiskt avstånd påverkar i vilken grad vi är beredda att offra ett liv för att rädda flera. (bild från filmen Outbreak)

Offra ett liv för att rädda fler? Det psykologiska avståndet avgör

Inom socialpsykologi pratar man om hur psykologiskt avstånd kan göra att vi uppfattar något som mindre verkligt och mer abstrakt. Med psykologiskt avstånd menas oftast att någonting sker t ex långt fram i tiden, på andra sidan jordklotet, med människor som tillhör en helt annan social grupp eller att sannolikheten att saken i fråga inträffar är låg.

Ett spanskt forskarteam under ledning av José-Miguel Fernández-Dolz från Universidad Autónoma de Madrid satte upp några mindre experiment för att testa effekterna av det temporala – eller tidsorienterade – psykologiska avståndet med hjälp av moraliska dilemman. Deltagarna i ett av deras experiment fick föreställa sig att de har chans att rädda tusentals liv från ett nytt mycket dödligt smittkoppsvirus. För att göra detta måste de välja att operera bort en körtel som utsöndrar ett unikt värdefullt hormon på en individ, och individen dör oundvikligen till följd av operationen. Hur framgångsrik måste räddningsaktionen förväntas vara för att det ska vara värt för oss att offra ett människoliv, hur säkra måste vi vara på substansen?

Deltagarna fick välja mellan olika alternativ var deras gräns skulle gå. Alternativen i fråga handlade om 50 % chans till framgång, 40, 30, 20, 10 eller bara 1 % chans till framgång. Deltagarna kunde i genomsnitt tänka sig att ge grönt ljus till operationen om aktionen kunde förväntas vara 49 % framgångsrik. Detta om operationen skulle ske inom 48 timmar. De deltagare som däremot fick höra att operationen först skulle ske efter två år, nöjde sig i genomsnitt med 34 % framgång, för att offra ett liv.

Det psykologiska avståndet i tid – två år in i framtiden – hade alltså en stor påverkan på deras benägenhet att offra ett människoliv för att rädda andra.

Gui-Bing He från Zhejiang University i Kina gjorde en liknande studie och kunde se effekter av den sociala aspekten av psykologiskt avstånd.

I en studien fick över 100 högskolestudenter läsa om hur mycket vatten behövdes per person per dag i en stadsmiljö. Sedan skulle deltagarna läsa om olika scenarion av vattenföroreningar och bedöma allvarlighetsgraden för var och ett av dem på en sjugradig skala.

Bland annat ställdes de inför scenarion som berörde dem själva, människor i en annan provins i Kina och befolkningen på den fiktiva ön Cocconi Island söder om ekvatorn. Objektivt var föroreningarna lika allvarliga på alla platserna, men ändå bedömde studenterna det som allra allvarligast när det berörde dem själva, lite mindre allvarligt i den andra provinsen och allra minst på den fiktiva ön.

Forskarna menar alltså att ju större det sociala avståndet var, desto mindre allvarligt uppfattade vi problemet – trots att det objektivt var likvärdigt.

Referenser:
Psychological distance increases uncompromising consequentialism. Pilar Aguilar, Silvina Brussino, José-Miguel Fernández-Dols. Journal of Experimental Social Psychology 05/2013; 49(3):449–452.

Effects of psychological distance on assessment of severity of water pollution. Zhang, Wei; He, Gui-Bing; Zhu, Yue; Cheng, Long. Social Behavior and Personality: an international journal, Volume 42, Number 1, 2014, pp. 69-78(10)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.