Mindre smakar mer

Nu är det jul och många av oss laddar upp för att spendera tid med våra nära och kära och äta gott. Det påminner mig om en händelse från förra julen. Min mamma och jag inne i en ostbutik för att handla någonting till dessert efter kvällens middag. Vi valde bland ostarna och fick tips från biträdet i ostbutiken. När vi bestämt oss för några olika sorter frågade hon hur mycket vi ville ha. Jag måttade med tummen och pekfingret hur stor bit jag trodde var lagom. Både min mamma och butiksbiträdet tittade frågande på mig och undrade ”inte mer än så, det är ju så goda ostar?”.

”Självklart” svarade jag. ”Det är jättegoda ostar. Och de blir ju inte godare för att vi äter mer av dem, eller hur?”

Det verkar som en enkel logik att man vill ha mer av det som är gott, härligt och njutbart. Mer av det goda blir väl ännu mer njutning, eller?

Faktum är att det inte stämmer. Mer av det goda innebär inte mer njutning.

Det är också självklart för många, och bekräftat av lyckoforskningen, att livets små njutningar är de som betyder mest. Att dela en middag med sin familj eller sina vänner. Att njuta av en ledig dag. Att uppleva vårens återkomst efter en lång vinter. De senaste veckorna har vi sett flera exempel på det komplicerade förhållandet mellan pengar och lycka här på Valbloggen. Nu ska vi få se hur tanken på pengar och en större rikedom kan underminera förmågan att känna njutning.

Många gamla folksagor, exempelvis om hönor som värper guldägg eller Lycko-Hans som byter bort en guldklimp mot några vanliga stenar, har sensmoralen att pengar inte gör oss lyckligare utan tvärt om. Det är med andra ord en gammal visdom att pengar gör att man missar livets små njutningar.

Det finns också vetenskapliga studier som ger belägg för folksagornas gamla budskap. En grupp forskare vid flera europeiska universitet  hade hypotesen att människor med större rikedom har svårare att känna njutning. De testade det genom en chokladprovning. Fyrtio chokladälskare fick delta i vad de trodde var en smakundersökning. De fick fylla i en smakundersökning innan de ätit pralinen och en efter att de ätit pralinen. Vad de inte visste var att de även observerades under tiden de åt. Observatören undersökte hur lång tid deltagarna spenderade på att äta pralinen och utvärderade hur många positiva emotioner de uttryckte under tiden.

När studien utvärderades visade resultaten det forskarna hade förutspått. Deltagare med stor förmögenhet och stor inkomst slukade ofta pralinen i ett enda nafs och uttryckte inga särskilda emotioner under tiden. De rapporterade även mindre njutning själva. Personer med mindre förmögenhet och lägre inkomst spenderade mer tid på att äta pralinen och uttryckte mer positiva emotioner under tiden. Det stämde överens med det de själva rapporterade, nämligen att pralinerna gav större njutning.

Det hela kanske låter självklart. För den som har råd och möjlighet med femrätters middagar varje dag blir en enda liten chokladpralin ganska medioker. Men om vi kopplar det samman med annan forskning på området, exempelvis att större rikedom inte ger större lycka, kan vi se att många människor skulle kunna njuta mer av livets små ting, som en chokladpralin. På så sätt skulle det vara enklare att nå större flourishing.

Det var ungefär detta jag hade i åtanke när jag var i ostbutiken. Flera gigantiska bitar ost är en slags rikedom i sig. Jag tror att jag och min familj, och alla andra, njuter mer av den lilla bit vi får om det är den enda biten, än om den följs av bit på bit med delikata ostar. Helt enkelt: mindre smakar mer.

Sammanfattning:

  • Forskningen visar att förmågan att känna njutning har stor betydelse för ens lycka.

  • Mer av det goda innebär inte att man upplever större njutning.

  • Den som har större förmögenhet och inkomst och därmed större möjlighet att få njutning har svårare att njuta av vardagens små saker.

Referens: Quoidbach, J., Dunn, E. W., Petrides, K. V., & Mikolajczak, M. (2010). Money Giveth, Money Taketh Away The Dual Effect of Wealth on Happiness. Psychological Science, 21(6), 759-763.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.