En expedit erbjuder dig ett piller. Stärker självkänslan, säger hon, hon har själv testat. Prova bara så händer det grejer. Ingen innehållsförteckning, ingen information om biverkningar eller forskningsstudier. Tar du pillret?
Någon skriver en självhjälpsbok. Stärker självkänslan, han har själv testat. Säg bara ”Jag är älskvärd!” till dig själv några gånger varje dag så händer det grejer. Inga forskningsstudier, inget om eventuella nackdelar. Köper du boken?
Många har tjänat pengar på att sälja böcker om exempelvis self-affirmations (att för sig själv upprepa påståenden som ”Jag är älskvärd!” ”Jag är stark!”) som en väg till bättre självkänsla. Är det då bara en myt att vi kan må bättre av att upprepa dessa högt för oss själva? Det beror lite på vilka man frågar. Personer med hög självkänsla verkar kunna ha en viss förmåga att tro på, och därför stärkas av sin egen boosting, om än i begränsad utsträckning. Personer med låg självkänsla påverkas i högre grad av självpratet – i negativ riktning. De mår alltså sämre av att rabbla budskapen. Gissa vilken kategori som köper självhjälpsböckerna…?
En anledning till att det ser ut så här är att den bild man har av sig själv automatiskt jämförs med nyinkommande information. Om man säger något positivt om sig själv (exempelvis ”Jag är professionell”) så börjar man tänka på en massa tillfällen när detta inte var sant (Herregud, den där gången när jag…. då var jag riktigt klantig och oproffsig). Skillnaden mellan det positiva påståendet och ens egna exempel på när man inte lyckades leva upp till detta hamnar i fokus. Det hela blir bara en påminnelse om hur felriktat det positiva påståendet var och hur dålig man egentligen är.
Ytterligare en anledning är att människor tar till sig information om sig själva som stämmer överens med den bild man redan har, då det erbjuder förutsägbarhet och trygghet. Låg självkänsla tar lättare till sig negativ information, hög självkänsla tar lättare till sig positiv sådan.
Slutsatser att dra av ovanstående är som följer: Som bäst kan ett okänt piller du får av någon hjälpa dig lite en kort stund. Som sämst skulle det kunna göra stor skada. Om en person ger dig ett piller som du inte vet vad det är – ta det inte! Om en person skriver en självhjälpsbok utan att förankra i forskning – köp den inte!
Text: Åsa Krey, psykolog
Foto: flickr.com/rhondapalooza
Läs mer: Wood, Perunivic, & Lee, 2009. Positive Self-Statements. Power for some, Peril for Others. Journal of the Association for Psychological Science. Vol 20.Nr 7.
