”Greed is good.” Gordon Geckos bevingade ord från 80-talsfilmen Wall Street är mer aktuella än någonsin. Vad är det som driver oss att söka lyckan i ett ständigt ökande materiellt välstånd? Modern psykologisk forskning ger sig i kast med att förklara en av mänsklighetens största synder – girigheten. Det mesta verkar peka på att vi helt enkelt inte vet bättre.
De flesta människor skulle nog svara att man vore lite lyckligare med mer pengar att röra sig med. Vad studier dock har visat är att detta antagande tycks spela en mindre roll än vad vi faktiskt själva tror – människan har en tendens att överskatta betydelsen av enskilda faktorer för upplevelsen av lycka. Daniel Kahneman, nobelpristagare och professor emeritus i psykologi vid Princeton University, förklarar att beroende på hur man ställer frågan så får pengar olika stor innebörd för hur tillfredsställd man känner sig med livet. Effekten kallar han för focusing illusion, och innebär att vi omedvetet börjar uppmärksamma vår ekonomiska situation när vi först blir tillfrågade hur mycket pengar vi har, och sedan får skatta hur lyckliga vi är. Blir man först påmind om en sak som vi uppfattar har betydelse för livstillfredsställelsen fäster vi oproportionerligt stor vikt vid just den aspekten. Det påverkar hur vi känner oss i stunden, men även hur vi ser på pengarnas innebörd för framtida livstillfredsställelse.
Att pengar har en mindre betydelse för lycka än vad många tror visar även forskning på länders bruttonationalprodukt per capita, BNP. Genom att studera statistik och låta individer skatta deras subjektiva känsla av välbefinnande har man funnit att det inte finns ett samband mellan ett lands välstånd och graden av lycka hos invånarna, såtillvida landet har en BNP på över $10.000 (ca 78.000 kr, att jämföra med Sveriges BNP på 342.512 kr). Kahneman berättar att så fort ett land kommit över denna magiska BNP-gräns så leder inte varje ytterligare ökning av välståndet till en högre grad av lycka bland befolkningen. Och på liknande sätt tycks det förhålla sig med den enskilda individens inkomst. En högavlönad person skattar sig visserligen lyckligare än en lågavlönad, men varje enskild ökning av inkomsten visar sig generera en mindre och mindre mängd lycka.
Vad är det då som får människor att söka lyckan i att ständigt öka sitt personliga välstånd, och vad driver egentligen Gordon Gecko till girighet? Enligt Kahneman och den forskning han har bedrivit på området tycks det handla om en anpassning till omständigheterna. Mer pengar ger utrymme för mer konsumtion, och under en period gör det oss lyckliga. Men i sinom tid blir vi vana vid att leva på ett visst sätt och får således inte ut mer tillfredsställelse – vi blir helt enkelt mättade, eller som Kahneman beskriver det: vi når en hedonistisk adaption. Denna process har visat sig ske för det mesta omedvetet, och de flesta av oss har svårt att förutspå när detta inträffar. Men när entusiasmen över livssituationen sviktar tvingas människor anpassa sig för att komma upp i samma nivå av lycka de tidigare har upplevt. Och för att nå upp dit måste vi antingen öka vår konsumtion eller köpa allt dyrare saker, något som ofrånkomligen också kräver att vi tjänar mer pengar.
Girighet tycks med andra ord grunda sig i en adaption till ens livsomständigheter, och när vi väl har anpassat oss måste vi hela tiden sikta högre. Samtidigt innebär varje ökning av ens inkomst att vi får ut en allt mindre höjning av vår lycka, något som gör att vi snart hamnar i en smått paradoxal situation. Ur denna synvinkel är Gordon Geckos beteende i filmen Wall Street förståeligt. Men det får också till följd att han tappar omdömet och förlorar det imperium han hade byggt upp. Frågan är bara vad som hände med hans girighet? Enligt rykten i Hollywood planeras nu uppföljaren till Wall Street, och Michael Douglas sägs ha tackat ja till att återigen spela den hänsynslöse börsmäklaren Gordon Gecko. Premiären är satt till år 2011. Och titeln? Money Never Sleeps.
Text: Alexander Rozental
Alexander är psykologkandidat, termin sex, vid Linköpings Universitet och bloggar på Psykologstudent.se.
