“Djur ska inte vara för billiga” , sa Hanna Hellqvist för en tid sedan i podcasten Värvet. Hellqvist menade att det är fel att sälja katter för “fem öre per tass” eftersom det då finns en risk att ägaren då inte är tillräckligt motiverad att ta hand om katten. Hellqvist kan sin psykologi.

Tidigare i år gjorde beteendeekonomen Dan Ariely något så knasigt som svarade på relationsfrågor på sin blogg. En fråga handlade om huruvida man ska spela svårfångad eller inte. Arielys svar var entydigt: spela svårfångad! Få en person att anstränga sig och den framtida relationen kommer vinna på det var Dans budskap.

Har vi under en längre tid ansträngt oss hårt för att uppnå någonting (exempelvis komma in på prestigeutbildning, spara pengar för att köpa en dyr katt) så skulle det enligt Dan alltså vara svårare att vara missnöjd med vår ansträngning. Om missnöje uppstår efter att vi jobbat hårt för att få något kommer vi troligtvis drabbas av kognitiv dissonans. Begreppet myntades av Leon Festinger och innebär att vi har två eller flera motstridiga tankar kring något. Känslan av att inte vara helt nöjd med utbildningen man kämpat hårt för att komma in på är en typisk situation då kognitiv dissonans uppstår.

Som bilden ovan visar så kan kognitiv dissonans leda till att vi omvärderar målet så att det ses som något positivt. Det är detta Dan Ariely vill åstadkomma med sitt tips om att “spela svårfångad”. En mindre manipulerande tillämpning hittade jag på Kattstallet som har en ganska lång process som man måste gå igenom innan man får köpa någon av deras katter. Givetvis finns det mycket att vinna på att “en katt ska vara dyr”. En vinst kan alltså vara att om kognitiv dissonans inför sin katt uppstår så kan ens ansträngning för att få katten leda till att de positiva känslorna inför katten vinner över de negativa.

Bild: flickr.com/pinprick

5 svar till “En katt ska vara dyr”

  1. Jen skriver:

    Kognitiv dissonans verkar vara veckans ord hos Psykologifabriken:)

  2. Åsa Mild skriver:

    Eller hur…. Om man anser att det är okej att “leka” med andra människor tex genom att spela svårfångad så skulle det innebära att chanserna för ett livslångt-kalas-förhållande öka? Skulle inte tro det. Dessutom vittnar det om brist på respekt,både inför sin egen person och inför sina medmänniskor. Nog om detta. Enda anledningen till varför dylika “föreningar” och övriga organisationer tar överbetalt för djuren är att de helt enkelt har “att tjäna storkovan” som egentligt huvudsyfte! Tack för ordet.

  3. Emelie skriver:

    Dan kanske glömde förklara att det är en skillnad mellan att spela svårfångad och att leka med andras känslor. Att spela svårfångad innebär mer att man inte agerar desperat och istället gör en objektiv utvärdering om vad man ger sig in i – personen får anstränga sig lite för att få inträde till ens liv helt enkelt, vilket är en mer värdig process för båda parter. Att leka med andras känslor och respektlöst “testa” personen är en annan diskussion för sig och hör egentligen inte till ämnet.
    Vad det gäller föreningar så är dessa ideella, vilket innebär att de inte kan tjäna storkovan då det varken finns bidrag eller dylikt för dessa organisationer.
    Att därför ta ett värdigt pris för ett värdigt liv tjänar därför enbart ett syfte av att se till att katten får ett värdigt hem och inte hamnar på katthem igen (och genom donationer kan de betala hyran,pengarna för katten går till mat för andra katter).
    Det finns fler test och forskningar som stödjer den här teorin eftersom när vi lägger ner mindre pengar på något, uppfattar många att det är en lägre kvalitet och vi är mer benägna att göra oss av med det när vi ledsnar. “Easy come, Easy go”.

  4. Niklas Laninge skriver:

    Tack för era kommentarer! Som med mkt av det Dan Ariely skriver så gäller det att ta råden med en nypa salt. I exemplet ovan har han nog inte gjort någon längre konsekvensanalys av vad som sker om man lever slaviskt efter hans tips :)

  5. Kattvän skriver:

    Om du tror att Kattstallet skulle tjäna “storkovan” så är du tyvärr helt ute och cyklar. Kattstallet är en fantastisk plats för utsatta katter som helt och hållet divs av volontärer och med hjälp av frivilliga donationer. För en investering av tre veckors väntetid (för extra vetrerinärskontroll och återbesök hos katterna) och 1300kr får du en katt som överlevt mot alla odds.

    De känner att systemet med extra krav på köparen (som tre besök och väntetid innan köp) har fungerat i att mindre katter kommer tillbaka pga diverse mindre genomtänkta val från köparens sida.

    Din kommentar gör ingen rättvisa, hade du vetat vilket slit det är att ens hålla stället vid liv hoppas jag att du inte skulle häva ur dig sådant struntprat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.