Du trodde att du var smart… men du var adaptiv

Just nu tränar jag på att testa människors kognitiva förmåga, IQ och personlighet med olika psykometriska och projektiva test. Många som jag snackat med om dessa test är väldigt kritiska och fundersamma till vad de här testen egentligen mäter. Kan en hög IQ verkligen förutsäga en lyckad karriär? Är personlighet avgörande i hur väl du kommer överens med din partner? Och vad ska man i annat fall ha alla dessa test till?

Ett förmåga som jag inte tycker att de här testen mäter så bra är förmågan att vara adaptiv, det vill säga förmågan att kunna anpassa sig till yttre och inre krav och på så sätt hantera vardagen. I Sverige har det saknats ett sådant test, fram tills nyligen.

ABAS, Adaptive Behaviour Assesment System, är en föräldra- och lärarskattningsskala för barn och ungdomar som konstruerats för att mäta hur adaptivt barnet är i sin miljö. Även om de vuxna skulle göra en “orättvis” bedömning så rapporterar testet vad de tycker om barnets beteende. Om vuxna runt ett barn tycker att barnet har anpassningssvårigheter påverkar det ju hur barnet bemöts.

Jag vet inte hur testet ser ut, men spontant tycker jag att det låter som ett väldigt användbart verktyg. Ibland träffar jag barn som inte verkar ha några kognitiva svårigheter eller psykiska svårigheter men som ändå alltid blir utanför. De har svårt att läsa av situationer och beter sig kanske inte enligt omgivningen förväntningar. Testet kan hjälpa omgivningen att förstå varför/hur barnet inte läser av sociala situationer.

Det jag tycker är viktigast är att den här typen av test sätter fingret på en viktig värdering. Det är inte alltid barnets beteende det är fel på, och inte heller omgivningen krav. ABAS, om det nu funkar, är ett sätt att se systemteoretiskt på barns problem. Istället för att diagnostisera vad som är fel med barnet, letar man efter skillnader i barnets beteende och omgivningens förväntningar. När man gör så, betonar man ju att det inte handlar om att göra eller vara “rätt” eller “fel” utan bara adaptiv eller inte.

För er som har Psykologtidningen så kan man läsa om ABAS i det senaste numret.

6 svar till “Du trodde att du var smart… men du var adaptiv”

  1. Johannes B. skriver:

    Frågan är; var lägger man in åtgärder? Om man kommer fram till att ett barn har “bristande adaptiv förmåga”; var ska resurserna sättas in? Vilken balans ska då finnas mellan åtgärder i barnets beteende kontra omgivningen förväntningar och förhållningssätt?

    Själv jobbar jag i förskola, och vet inte i vilken grad systemteori är en del av förskoletraditionen. Men min gissning är att den är rätt så liten. För att inte tala om hur det ser ut i skolan. Det enda jag vet, utifrån min erfarenhet, är att det på många förskolor finns förväntningar i den pedagogiska miljön och förväntningar hos personalen som ständigt krockar med barnen beteende, önskningar och behov.

  2. Linda skriver:

    Din fråga är sjukt intressant! Psykologen får ju material till att avgöra; har föräldrarna orimliga krav? Är det de som borde ändras sitt bemötande? är skolan dålig? Eller har barnet bristande kognitiva förmågor som gör det svårt för henne att läsa av omgivningens krav? Då ska resurserna vara där eller är alla förklaringar kanske till hjälp?

    Jag hoppas att testet kan styra oss in i en mer systemteoretisk riktning. Typ mer problemlösning än problemsökning..

  3. Aron Sjöberg skriver:

    “Kan en hög IQ verkligen förutsäga en lyckad karriär?”

    I Hunter Mabons bok “Arbetspsykologisk testning: Om urvalsmetoder i arbetslivet” från 2002 så finns det data från de metastudier som har gjorts över korrelationen mellan olika typer av rekryteringsmetoder (ostrukturerade intervjuer, strukturerade intervjuer, personlighetstest, begåvningstest, arbetsprov, referenser etc. etc.) samt arbetseffektivitet.

    Det finns enligt dessa studier ett ganska starkt samband mellan begåvningstest och arbetsprestation.

  4. John skriver:

    Aron> Tack för referensen! Här skrev förresten Oskar mer på samma tema:
    http://www.psykologifabriken.se/anstallningsintervjuer/

  5. Oskar skriver:

    Ja, det stämmer!

    Det som är viktigt att tillägga är att det rör sig om ett tröskelvärde. Över en viss IQ förutsäger det INTE arbetsprestation.

    Slutsatsen är att begåvningstest är väldigt användbara tidigt i en rekrytering, som en screening, för att sedan kompletteras med mer specifika metoder.

    Det kan röra sig om arbetsprover, mer specifika psykologiska test och kompetensbaserade intervjuer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.