1988: Lloyd Bentsen vänder Dan Quayles JFK-jämförelse emot honom.
I det amerikanska presidentvalet 1998 stod republikanernas George Bush mot demokraternas Michael Dukakis. Ett av det valets mest minnesvärda ögonblick handlade dock inte om någon av dem, utan om en debatt mellan vicepresidentkandidaterna Dan Quayle och Lloyd Bentsen. George Bushs kandidat Dan Quayle fick ofta bemöta argument om att han saknade tillräcklig erfarenhet för det ansvarsfulla uppdraget, och valde i den här debatten att hänvisa till att han hade lika mycket erfarenhet i kongressen som John F. Kennedy hade när han kandiderade till presidentposten.
Titta hur Bentsens ögonbryn åker upp så fort Quayle nämner Kennedy (och dessutom kallar honom för det familjära “Jack”). Jag tycker att man kan känna hur segervissheten sprider sig i Bentsen när Quayley gör den jämförelsen som Bentsen väntat på. Förödmjukelsen i Quayles ansikte när hela salen jublar efter Bentsens dräpande replik går inte heller att ta miste på. Uttrycket “Senator, you’re no Jack Kennedy” fick efter den här debatten en särskild plats i USA:s politiska historieböcker.
När Quayle ger utlopp för sin förödmjukelse och anklagar Bentsen för att ha gått för långt möts han av gapskratt från åhörarna. Kanske var det här ett läge då Quayle hade vunnit på att tona ner sin spontana känsla och försökt låta tankarna styra lite mer?
Psykologen Anna Kåver skriver i sin bok om balansen mellan tankar och känslor:
Det finns också en konkurrens eller maktkamp mellan tankar och känslor. Ju mer känslosam du blir, desto svårare får du att tänka klart och förnuftigt. Ju mer förnuftig och rationell du pressar dig till att vara, desto svårare får du att hitta din känslighet och din empati. Därför måste du ibland kunna hålla isär de båda dansande, se vilken som för tillfället dominerar och försöka att hitta den rimliga balansen mellan konkurrenterna. På psykologspråk kallas det för att hitta sin wise mind, sitt visa jag.
När du har en stark känsla, försök observera vilka tankar den för med sig. Hur påverkar dig tankarna? Förstärker de dina känslor? Fråga dig om tankarna verkligen är trovärdiga och helt sanna. Finns det andra sätt att se på situationen? Ska du lyssna till tankarna eller utmana dem? Kan du acceptera tankarna, det vill säga bara ha dem, eller vill du förändra dem? Vad händer med känslorna om du bara tillåter ditt tänkande precis som det är?
Av: John Airaksinen
