Jag är absolut inte ironisk. Läste just något oerhört klokt och välformulerat i Nöjesguidens majnummer.
Det var modebloggerskan Michela Forni som fick svara på lite frågor om sommarklänningar och om att vara förebild. Sedan kommer en till synes ointressant fråga från intervjuaren
Vad önskar du dig minst av allt just nu?
Men Forni detekterar inte det ytliga i frågan utan svarar med plötsligt bråddjup och en livinställning att avundas
Så fint att hon mitt bland sommarklänningsprat bara brister ut i tacksamhet över att leva. Jag känner mig påmind. Tacksam.
