Jedimästaren Yoda i Star Wars lyckades inte bara lära sin adept Luke Skywalker att handskas med Kraften. Han var också grundtankarna i ACT på spåren – 20 år innan terapiformen slog igenom.

Ett bärande tema i den andra Star Wars-filmen, Episode V – The Empire Strikes Back, är Luke Skywalkers strävan efter att bli en jediriddare. Han reser till träskmarkerna på planeten Dagobah för att bli lärling till jedimästaren Yoda. Träningen handlar till stor del om Luke måste lära sig att förhålla sig till Kraften i sina tankar. Flera av förhållningssätten som Yoda lär ut bär slående likheter med de som utgör grunderna i Acceptance and Commitment Therapy.

Jedimästaren Yoda är till en början skeptisk till Luke Skywalkers möjlighet att bli en jediriddare. I det första mötet på Yodas hemplanet Dagobah säger han om Luke:

”All his life he has looked to the future. To the horizon. Never his mind on where he was. What he was doing.”

Yoda ser Lukes rastlöshet som problematisk, och noterar hans oförmåga att vara mentalt närvarande i den situation han befinner sig i. Mindfulness, eller medveten närvaro, kan beskrivas som en övning i att befinna sig i nuet och uppleva det fullt ut utan att värdera det som sker. Tekniken är central för många meditationstekniker och grundtankarna bakom den har influerat flera av de senaste tillskotten till terapivärlden, däribland ACT.

En frågeställning som genomsyrar ACT-litteraturen är hur det kommer sig att människor lider trots att de kan tyckas ha allt som behövs för att klara sig. Ett djur är i någon bemärkelse lyckligt om det har mat, skydd och närhet, men detsamma gäller inte för människan. Människans förmåga att tänka och använda språk är på många sätt en välsignelse, men också en förbannelse då vi alltid har förmågan att lida. Vi kan jämföra oss med andra och uppleva oss som mindre lyckliga, eller gå igenom livet utan att njuta av det vi har omkring oss eftersom vi istället oroar oss för nästa problem som behöver lösas. Att medvetet skifta fokus till det vi upplever av omgivningen kan vara ett sätt att lätta den tyngd som plågsamma minnen eller oro för framtiden lägger på våra axlar. Om vi vill lära oss av nuet – likt Luke lär sig av sin träning med Yoda – måste vi också uppleva det.

Lukes träning innefattar bland annat att lyfta saker med tankens hjälp. Yoda lär honom att lyfta en sten med tankekraft. Lukes X-vinge (hans rymdskepp som sjunker ned i ett träsk när han först landar på Yodas hemplanet Dagobah) tror han dock är omöjlig att lyfta med tankekraft. Yoda säger då:

”No different! Only different in your mind. You must unlearn what you have learned.”

I likhet med andra terapiformer kan ACT lära oss att livet är föränderligt, och att vi inte med nödvändighet är dömda att upprepa våra gamla misstag. Det är fullt förståeligt att man ser något som stört omöjligt att utföra om man misslyckats med det förut, även om man nu har helt andra resurser att tillgå än vid det tidigare försöket. En av ACT-teknikerna för att minska det grepp som tidigare erfarenheter kan hålla om våra liv heter kognitiv defusion. Tekniken inbegriper att lära sig att inte se tankar som objektiva beskrivningar av verkligheten. Tanken ”jag kommer att misslyckas” är inte ett faktiskt misslyckande, och är i sig inget gott skäl att undvika att försöka göra något som är i linje med det man värderar. Den typen av undvikande riskerar enligt ACT-modellen att beröva oss från många källor till positiva och lärorika upplevelser.

Luke vill mer än något annat bli en jediriddare, vilket han försöker uppnå genom sin träning hos Yoda. Under träningen får han en vision om att Han Solo, Leia och de andra i gruppen som besöker Cloud City kommer att råka illa ut. Han bestämmer sig för att avbryta träningen och resa till Cloud City för att hjälpa sina vänner. Yoda betonar att många visioner om framtiden inte besannas:

”Always in motion is the future.”

Yoda ber Luke att inte avbryta träningen, då så mycket hänger på den. Han reser dock till Cloud City, och går rakt i den fälla som Darth Vader gillrat åt Luke.

ACT betonar vikten av att se livsval som värderade riktningar – att inte bara bestämma sig för att uppnå mål i livet, utan att även agera i linje med något som aldrig kan uppnås. Att vara en bra förälder eller partner, eller för den delen Jedi, är inte något man kan bli ”färdig” med. Det kan aldrig strykas från ”att göra”-listan. Vid vissa tillfällen känns det naturligtvis svårare att agera i linje med den här typen av mål, och precis som Luke är det lätt att oroa sig över att man missar något viktigt någon annanstans.

Förkortningen ACT utläses även
Accept your reactions and be present.
Choose a valued direction.
Take action.

Inom ACT tänker man sig att man kan acceptera och fullt ut uppleva känslan att man vill ge upp, men ända välja en värderad riktning och agera i linje med denna. Framtiden är, som Yoda säger, svår att se klart – och livet finns inte till för att uppfylla våra planer och förväntningar. Risken med förpliktelser är att man kan bli sviken och övergiven. Det vi kan göra är att välja en riktning att färdas i – och öva oss på att acceptera att framtiden är oviss.

Text: Mathias Holmberg

Mathias Holmberg går åttonde terminen på psykologprogrammet vid Uppsala universitet.