I helgen är det dags för Midnattsloppet och flera av Psykologifabrikens medlemmar kommer att ge sig ut på gatorna runt Södermalm för att springa en mil. Niklas Laninge har redan skrivit ett läsvärt blogginlägg om sin träning där han bland annat har tagit hjälp av Viary och Nike Fuelband för att förbättra sitt resultat. Ett annat sätt att förbereda sig inför loppet har varit att ge sig ut på en joggingtur till tonerna av en uppgiggande spellista. Researchbloggen har denna vecka därför valt att undersöka forskningsstödet för att använda sig av musik i sin träning för att se om det verkligen finns något belägg för påståendet att det kan förbättra sina resultat.
Kostas Karageorghis är psykolog och forskare på Brunel University i London England, och har nyligen kommit ut med en bok i ämnet idrottspsykologi, Inside Sport Psychology. Han har ägnat större delen av sin karriär åt att studera hur saker som musik påverkar prestationen hos idrottare, och har bland annat funnit stöd för att en bra spellista till löprundan faktiskt kan ha en god effekt. Faktum är att flera amerikanska idrottare till och med har tagit hjälp av hans forskning för att optimera sin träning inför de olympiska spelen i London, bland annat eftersom det har visat sig att musik minskar känslan av ansträngning och ökar individens uthållighet.
I en studie undersökte Kostas Karageorghis huruvida synkroniserade steg till uppiggande musik kunde förändra försöksdeltagarnas prestation under högintensiv gång på ett löpband. Trettio personer fick promenera tills att de hade uppnått 75 % av sin maximala hjärtfrekvens, varefter de delades in i tre olika grupper. En grupp fick fortsätta gå på löpbandet samtidigt som de lyssnade på motivationshöjande musik, en annan grupp fick träna till neutral musik, och en tredje grupp fortsatte som vanligt utan några förändringar alls – en så kallad kontrollgrupp. De spellistor som användes hade på förhand valts ut av studenter på universitetet utifrån att vara antingen uppiggande eller enbart fungera som bakgrundsmusik.
Resultatet från studien visade att de försöksdeltagare som hade fått lyssna på musik under tiden de gick på löpbandet presterade bättre än kontrollgruppen med avseende på uthållighet. Kostas Karageorghis fann däremot ingen större skillnad mellan de två musikgrupperna, vilket betyder att såväl peppande som neutral musik tycks förbättra individens träningsresultat. Samtidigt visar studien att motivationshöjande musik trots allt hade en så kallad ergogenisk effekt på försöksdeltagarnas beteende, det vill säga att det fanns en måttlig förbättring av deras prestation tack vare valet av låtar. Kostas Karageorghis menar att detta kan bero på att individerna i denna grupp hade lättare att synkronisera sina rörelser i takt med musiken, vilket i förlängningen minskar ansträngningen på kroppen och därmed ökar uthålligheten.
Kostas Karageorghis menar att musik har en prestationshöjande effekt vid träning eftersom det får oss att rikta uppmärksamheten mot annat än vår ansträngning. På så sätt blir det inte lika lätt att uppfatta när kroppen börjar säga ifrån, vilket gör att vi kan hålla ut lite längre än vanligt. När det gäller vilket tempo som är bäst på låtarna man tränar till är rekommendationen 120-140 bpm. Det gäller dock att välja en spellista som man själv känner igen och tycker är peppande, att lyssna på låttexter som är inspirerande, samt att variera ordningen på låtarna så att det inte sker en tillvänjningseffekt.
Akademisk referens:
Karageorghis, C. I., Mouzourides, D. A., Priest, D. L., Sasso, T. A., Morrish, D. J., & Walley, C. J. (2009). Psychophysical and Ergogenic Effects of Synchronous Music During Treadmill Walking. Journal of Sport & Exercise Psychology, 31, 18-36.
