Tidningen Metro intervjuade nyligen mig med anledning av en artikel som beskriver fördelarna med att äta lunch framför datorn. En studie som har genomförts vid Humboldt-Universität i Berlin visar nämligen att vår koncentrationsförmåga kan dra nytta av att vi intar vår måltid vid skrivbordet istället för en längre och sammanhängande lunchpaus ute på krogen. Bland annat skriver forskarna att de försöksdeltagare som tog en långlunch presterade något sämre på ett datoriserat test som mäter förmågan att urskilja information samt att agera snabbt och flexibelt, så kallat kognitiv kontroll. Resultatet skulle kunna tolkas som att våra förutsättningar att jobba fokuserat påverkas negativt av ett längre avbrott vid lunchtid, och att vår arbetsprestation därmed blir sämre på eftermiddagen jämfört med om vi hade stannat kvar vid vårt skrivbord.
I artikeln ställer jag mig dock skeptisk till studien eftersom det finns mycket som talar för att de långsiktiga fördelarna av att ta en längre lunchpaus överväger de eventuella kortsiktiga vinster som finns av att äta framför datorn. En av anledningarna handlar om hur kroppens dygnsrytm styr vår vakenhet och koncentrationsförmåga under loppet av ett dygn, något som gör att vi presterar bättre på svåra uppgifter under förmiddagen än på eftermiddagen*. Forskning visar att vi tenderar att vara som mest alerta och produktiva timmarna innan lunch, för att sedan få svårare att påbörja och fullfölja uppgifter allteftersom dagen fortskrider. Detta sker naturligt till följd av de fysiologiska faktorer som styr vår dygnsrytm, och är därmed inte en konsekvens av vad vi har ätit för något till lunch eller om vi har befunnit oss på kontoret eller ute på krogen.
Resultatet från studien är dessutom svårt att generalisera eftersom det bygger på ett noga kontrollerat experiment som är långtifrån hur verkligheten ser ut. För de flesta människor är det mer relevant att kunna prestera optimalt under en hel arbetsdag än vid ett enskilt försökstillfälle, något som gör det mer intressant att undersöka vad som får oss att utföra ett bra jobb över en längre tidsperiod. Forskning har bland annat funnit stöd för att ta en längre lunchpaus eftersom det hjälper till att fylla på kroppens energiförråd och främjar vår återhämtning. Samtidigt är det lika viktigt att ta regelbundna pauser under en arbetsdag eftersom kroppens vakenhet och koncentrationsförmåga skiftar i intervall om 100 minuter åt gången. Att sträcka på benen ungefär en gång i timmen är därför rekommenderat för att kunna bibehålla en jämn prestation dagen igenom.
Studien fann däremot att de försöksdeltagare som åt sin lunch ute på krogen skattade sitt stämningsläge som något högre och var lugnare än de personer som satt kvar framför datorn, även om skillnaderna dem emellan var liten. Detta skulle kunna tolkas som att det även förekommer en positiv effekt av att ta en längre och sammanhängande lunch, och peka på att vi människor behöver det avbrott och sociala utbyte som en lunchpaus vanligen innefattar. Givetvis finns det personer som klarar av att äta alla sina måltider sittandes vid sitt skrivbord, men i slutändan är det viktigt att ställa sig frågan vad det innebär för vårt välmående utifrån ett längre perspektiv. Att skära ner på sina pauser på jobbet är ofta bland det första vi gör när vi är stressade, men samtidigt också det som skulle kunna gynna oss mest på sikt.
* Såtillvida du inte är en kvällsmänniska eftersom förhållandet då är det motsatta.
Akademisk referens: Sommer, W., Stürmer, B., Shmuilovich, O., Martin-Loeches, M., & Schacht, A. (2013). How about lunch? Consequences of the meal context on cognition and emotion. PLoS ONE, 8(7), 1-11.
Carrier, J., & Monk, T. (2000). Circadian rhythms of performance: New trends. Chronobiology International, 17, 719–732.
