Vad lägger vi energin på?

Man hör ibland debatter om hur vi i västvärlden lagt oss till med för lyxiga vanor, både för vårt eget och miljöns bästa. Vi vill åka bil överallt, konsumera så mycket det bara går och äta allt året runt. Vi vill kunna ladda våra elektriska apparater, ha tv:n påslagen och värmeelementen ställda på max för att slippa frysa då rusk och regn drar över oss. Många menar att det är ohållbart i längden och att vi bör göra någonting åt elkonsumtionen för att minska vår miljöpåverkan.

Självklart kan vetenskapen om människors beslutsfattande, beteendeekonomi, ge oss nya perspektiv på frågan. Oavsett om du är makthavare, elbolagsboss eller slutkonsument, är det bra att lära sig någonting om hur vi kan påverka elkonsumtionen.

Vi befinner oss i skrivande stund i den mörkaste tiden på året. Vintern innebär både högre priser på elen och högre förbrukning. Självklart vill man kura ihop sig inne i värmen när kylan biter som värst. Och visst får det konsekvenser när ett helt land gör det på samma gång. De senaste vintrarna har vi tvingats vänja oss vid historier om långa och utdragna elavbrott i både städer och landsbygd. Vi har fått höra hur riskabel kärnkraften är och att vi därför måste importera kolkraft. Och debatterna om miljöpåverkan verkar få effekt. Vi ser hur allt fler svenskar går över till miljömärkt el och gör en aktiv handling för att ändra sin påverkan på miljön. Det är fler och fler som väljer att klimatkompensera för sina flygresor. Det är bra att möjligheten finns, men är det verkligen tillräckligt?

Jag talade med tidigare VD för ett stort elbolag. Trots miljömärkningar och möjligheter för konsumenten att välja, hävdade han att ”den mest miljövänliga kilowattimmen är den oförbrukade kilowattimmen”. Och visst har han rätt i att den största miljövinsten vore att dra ned på vår totala förbrukning. Det är lättare sagt än gjort. Beteendeekonomiska kunskaper kan åtminstone ge oss en fördjupad förståelse för hur vi kan hjälpa människor att förbruka lite mindre, något som de flesta vill men inte riktigt kommer igång med.

Det ska vara lätt att göra rätt.

Ett fenomen man talar om inom psykologin är intrinsic motivation. Om motivationen kommer inifrån, i stället för att vara beroende av yttre faktorer som pengar, brukar motivationen vara starkare. Beteendeekonomiska experiment visar att man, så fort pengar nämns i ett sammanhang, tenderar att lägga fokus på dem och därmed förskjuta motivationen från de inre till de yttre faktorerna. Niklas har skrivit inlägg på Valbloggen om detta, där ekonomiska bestraffningar gjorde att oönskat beteendet ökade. Tvärt emot vad man ville. Man har sett samma fenomen när det gäller elförbrukning. I vissa länder har man gett privatpersoner möjlighet att köpa utsläppsrätter och sett att dem som gör det ofta ökar sin elförbrukning. Är utsläppsrätterna våra dagars avlatsbrev? Det är värt att ställa frågan om utsläppsrätter verkligen är att föredra.

Det är bättre att flytta fokus från det ekonomiska till det sociala. Människor blir starkt påverkade av hur andra i deras omgivning beter sig. Det gäller även deras elförbrukning. Vid experiment har man sett att små detaljer på elräkningen, exempelvis en jämförelse med sina närmaste grannar, har stor påverkan på en persons elförbrukning. I den trappuppgång där jag bor kan vi jämföra oss med andra hus, men jag skulle påverkas mer om jag såg att min närmaste granne var ”bättre” än mig. Det gäller, både enligt mig och de experiment som gjorts, de allra flesta människor.

Som privatperson behöver man den där knuffen i rätt riktning. Det är upp till makthavare, de som formulerar erbjudanden och beslutar på högre nivå, att ta till sig av den kunskap som finns, att experimenteras sig fram och aldrig tro att man har den optimala lösningen.

Vill du veta mer om hur du kan experimentera fram bättre beteende?

Kontakta beslutsbyrån.