Upplevelser av en behandling för prokrastinering

En stor studie som publicerades tidigare i somras visar att stora och återkommande problem med prokrastinering går att behandla via Internet. Undersökningen utfördes av Stockholms universitet och Linköpings universitet och omfattade 150 deltagare som fick självhjälpsbehandling under tio veckor, med eller utan stöd av en behandlare. Resultatet indikerar att båda formerna fungerar väl och gav medelstora till stora effekter jämfört med de som väntade på att få behandling, men att utifrån detta veta vad deltagarna själva upplevde som värdefullt krävde däremot mer forskning.

För att ta reda på hur en behandling uppfattas av enskilda individer krävs nämligen en annan form av vetenskaplig ansats än att enbart kika på förändringar på gruppnivå. Vanligen innefattar det att använda en enkät eller att intervjua ett urval av personer som har genomgått en behandling, varpå materialet analyseras kvalitativt. I samband med att ovanstående studie avslutades delades det således ut öppna frågor till deltagarna som bland annat handlade om vad de själv tyckte var bra respektive mindre bra under behandlingsperioden.

Resultatet visade att en majoritet upplevde behandlingen som trovärdig och användbar, samt att den fick dem att känna större tilltro till sin egen förmåga att handskas med uppskjutande i vardagen. Dessutom beskrev många deltagare att de som en konsekvens av detta återfick momentum, det vill säga kom ut ur passivitet och kom till skott med uppgifter och åtaganden, liksom började acceptera sig själva och sitt agerande i större utsträckning än tidigare, snarare än att klandra sin egen personlighet vid misslyckanden.

En del deltagare berättade emellertid att det också var svårt att hinna med allt som behövde göras i behandlingen och samtidigt få det att passa med övriga aktiviteter. Att inte få till läsning och övningar blev därmed ytterligare ett bevis på sina problem med prokrastinering, vilket ibland resulterade i självtvivel och grusade förhoppningar. En viktig slutsats från de öppna frågorna är följaktligen att i framtiden bryta ner behandlingen i mindre och mer hanterbara delar, samt att försöka få in dem som en mer naturlig del i vardagen så att det inte konkurrerar med annat.

Akademisk referens: Rozental, A., Forsström, D., Almquist Tangen, J., & Carlbring, P. (in press). Experiences of undergoing Internet-based cognitive behavior therapy for procrastination: A qualitative study. Internet Interventions.

Rozental, A., Forsell, E., Svensson, A., Andersson, G., & Carlbring, P. (2015). Internet-based cognitive behavior therapy for procrastination: A randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 83(4), 808-824.

Foto: https://www.flickr.com/photos/comedynose/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.