Tur, otur och att öka sina optimismbeteenden

Har jag tur eller otur när jag tappar min iPhone 3 och krossar glaset? Har du som läsare tur eller otur när du blir skjuten i armen under ett bankrån?
Det beror på vad vi jämför med.

När du blir ombedd att tänka på en historia där du blir skjuten i armen under ett bankrån så skapar du förmodligen en jämförelse uppåt eller neråt. Det betyder att du antingen jämför med ett bättre utfall – som att inte bli skjuten alls – eller med ett sämre utfall – som att du kunde ha dött under bankrånet. Vad vi skapar för jämförelse är inte givet, men de flesta av oss har vissa beteendemönster som återkommer. Inom lyckoforskningen pratar man ibland om optimistiska beteendemönster och pessimistiska beteendemönster.

När psykologen Shawn Achor föreläser om hur högre välmående bland medarbetare gör företag mer lönsamma och bättre rustade för framtiden brukar han berätta historien om bankrånet som ni läste och reagerade på förra veckan. De flesta, runt 70 procent, brukar svara att de har otur. Enligt teorier om optimistiskt och pessimistiskt beteende så skapar dessa 70 procent en jämförelse med ett mer positivt utfall – att inte bli skjuten alls – och tycker att de hade otur som blev skjutna. 30 procent skapar i stället en jämförelse med ett mer negativt utfall – jag kunde ha dött – och tycker således att de hade tur.
Det finns också gott om forskning av Martin Seligman, Sonja Lyubomirsky och Ed Diener som visar att människor med övervägande optimistiska beteendemönster, som skapar mer negativa jämförelser – och alltså oftare tycker att de har tur även när något jobbigt händer – skattar sig själva som lyckligare än de som har mer pessimistiska beteendemönster.
Men ni som läser den här bloggen svarade inte som forskningen skulle ha förutspått om ni hade varit ett representativt urval av människor i västvärlden. Nej, majoriteten av er tycker att ni hade tur och det fanns inga skillnader i självskattat välmående i stort mellan de som svarade att de hade tur och de som svarade att de hade otur.

Och min telefon då? Jo, efter att butiksbiträdet hjälpte mig att få en annan jämförelsepunkt än hel telefon, nämligen en trasig iPhone 4, så kändes det ändå lite bättre. Och så här några dagar senare så har jag vänt till att tänka att jag hade tur  som inte ännu skaffat mig en iPhone 4, och telefonen fungerar ju fint ändå. Att få syn på vad man skaffar sig för jämförelsepunkter när man värderar en händelse, och testa att vända på dem, är någonting som man faktiskt kan bli bättre på med träning. Och att döma av veckans ovetenskapliga undersökning av er läsare så behöver jag träna mer på det än de flesta av er.

Ett svar till “Tur, otur och att öka sina optimismbeteenden”

  1. […] Tur, otur och att öka sitt optimismbeteende / Psykologifabriken […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.