“Har skruvat ihop två hyllor från IKEA. Känner mig otroligt händig och förtränger alla tankar om att vem som helst hade klarat det”. Citatet kommer från en vän men visst känner man igen sig? Faktum är att denna känsla är så pass vedertagen att beteendeekonomer gett den ett namn: the IKEA-effect.
För ett tag sedan skrev jag om endowment effect, det vill säga att vi tenderar att värdera saker högre när vi väl äger dem. Jag var till exempel inte det största fanet av läsplattor förens jag skaffade mig en Kindle, nu fattar jag inte hur någon inte kan ha en. I ett avsnitt av Arming the Donkies pratar Dan Ariely med Harvardprofessorn Mike Norton som funnit att människor beter sig på liknande sätt när det gäller saker som de skapat själva. Det intressanta är att Nortons forskarlag funnit att detta även gäller för så simpla saker som IKEA-möbler, där av namnet. I flera olika situationer har Norton kunnat visa hur människor tenderar att fatta extra stort tycke för sådant de skapat själva och att de dessutom tror att andra känner likadant. IKEA-effect uppstår alltså då vi ägnat en viss tid och ansträngning åt något, exempelvis bygga en Billy-bokhylla. Tid och ansträngning skulle kunna ses som kostnader som ligger i det förflutna och som vi inte kan få tillbaka, på ekonomspråk kallas denna typ kostnader för sunk cost. Sunk costs kan till exempel hjälpa oss att förstå varför företag fortsätter att slänga pengar på projekt som uppenbarligen inte kommer att hålla. Hade man känt till detta från början hade man nog aldrig gett sig in i projektet men nu när man investerat både tid och pengar (som man alltså inte kan få tillbaka) blir det väldigt svårt att släppa taget om projektet. Ariely och Norton menar att det är samma mekanismer som är aktiva när the IKEA-effect uppstår.
Själv är jag lite osäker på om IKEA-effect gäller för allt vi skapar eller bara för sådant som vi faktiskt bryr oss om. Här har ni två enkla tillämpningar av IKEA-effect:
1. Redigerbara hemsidor och dylikt. Genom att göra det möjligt för personer att själva kunna styra lite av designen på en hemsida kan få dem att få lite sunk costs vilket skulle kunna innebära att de tycker att sidan känns lite trevligare då de haft ett finger med i spelet. På samma vis så kan ett par skor som man själv varit med och bestämt färgen på kännas lite mer nice än skor som man inte lagt sin personliga prägel på, även om dessa skulle se exakt likadana ut.
2. Låta deltagarna bestämma innehållet. Mike Norton, som är en flitig föreläsare, berättar att han alltid inleder med att låta publiken brainstorma kring problem och idéer som de vill att föreläsningen ska handla om. När publiken fått en chans att själva bestämma innehållet formulerar Norton om det som publiken sagt till ett par rubriker som av en händelse råkar vara samma huvudpoänger som han ville lyfta fram.
Mike Norton sträcker sig till och med så långt att han menar att IKEA-effect kan användas för att förbättra parrelationer. Genom att exempelvis låta par skapa saker tillsammans så menar Norton att man skulle kunna få par att uppskatta varandra mer. Ett annat kul påstående från Nortons sida är att barn skulle vara det ultimata exemplet av IKEA-effect. Det bör noteras att han är ganska skämtsamt inställd till båda exemplen.
Jag rekommenderar verkligen att du lyssnar på avsnittet om IKEA-effect och har du några egna exempel på när du råkat ut för IKEA-effect så får du gärna dela med dig. Mitt bästa exempel måste nog vara mina sneakers som jag beställde från Nike-ID, 600 spänn dyrare än vanliga Nike skor men då fick man faktiskt bestämma färgen själv och jävlar om det inte är de snyggaste par sneakers jag har….
Foto: Flickr.com/OiMax
