På bloggen Experimentfabriken skriver vi om hur digitala verktyg kan hjälpa oss att utvecklas. Här hittar du inlägg om appar, experiment vi utfört samt hur vårt digitala verktyg Viary används. Detta inlägg är en återpublicering.

Vi är stolta över att ha haft IT-entreprenören John Sjölander från Burt som jurymedlem under Health Hack Day. Burt, ett utmärkt exempel på svensk innovation, erbjuder storskalig dataanalys av annonser. Detta för att möjliggöra annonsering som ger en mer positiv användarupplevelse och bättre utväxling för annonsören. Under Health Hack Day passade vi på att ställa några frågor till John Sjölander om det han gör och hur han ser på framtiden för hälsoteknik.

Berätta lite om vad du gör på Burt!

– Jag började som teknikchef men har sedan gått över till att vara operativ chef. Det innebär att jag ansvarar för organisationen internt: Hur vi strukturerar oss, vem som rapporterar till vem, vilka resurser våra team behöver, vilka resurser de har tillgängliga, vilka processer de borde använda sig av, planering av framtida bemanning, öppnandet av externa kontor, rekrytering av de bästa talangerna, att hitta samarbeten med andra företag – listan kan göras lång. Man kan säga att jag ser till att företaget har kapacitet att genomföra det som vår VD vill att vi ska göra.

Syftet med Health Hack Day är att främja det spännande området digitala verktyg för hälsa. Som veteran vad gäller startups och digitala verktyg, hur ser du på affärspotentialen inom detta område?

– Jag tror att digitala verktyg för hälsa, speciellt konsumentprodukter, fortfarande inte har nått sin fulla potential – och i vissa fall är potentialen till och med underskattad.

– När det gäller att tänka kreativt på affärsmöjligheter brukar jag ibland använda en enkel övning: Tänker jag mig att människor i framtiden, säg om 20 år, kommer att använda mer prylar i sin träning? Tror jag att de prylarna kommer att vara sofistikerade och användas av en stor majoritet? I fallet hälsa tycker jag svaret är enkelt: Ja. Man kan enkelt föreställa sig en personlig tränare på fickan, som ger en tillgång till olika träningsprogram, dieter, analyserar ditt vardagliga beteende, var du tillbringar din tid, och så vidare för att du ska få skräddarsydda rekommendationer. Varför skulle inte en teknisk lösning kunna ersätta gymkortet helt? Den skulle lätt kunna ge instruktioner för ett helt träningsprogram. Och då pratar vi ändå bara om träning, som endast är en liten del av hälsobegreppet.

En utmaning, inte minst vad gäller mobilapplikationer, är att hitta en hållbar affärsmodell – frågan är var pengarna ska komma ifrån. Hur ser du på detta?

­– En bred fråga minst sagt! Ja – man behöver tjäna pengar på det man gör. Nej – jag kan inte tala om exakt hur det ska gå till. Men här är några tankar:

1) Du behöver ha en idé, eller allra helst flera olika, om hur du kan tjäna pengar genom att göra någonting smart.

1b) Om din idé handlar om att använda annonsering kommer du att misslyckas. Eller åtminstone inte bli superframgångsrik.

2) Testa dina idéer genom att bolla dem med människor när du visar dem din app.

3) Värdet av att ha en enorm användarbas är troligen väldigt litet. Jag är övertygad om att det är en bubbla på gång, som handlar om vad en ”konsument” egentligen är värd för ett företag. Så i stället för att tänka ”om jag får massor av användare kommer Facebook att köpa mig” (vilket de inte kommer att göra), se till att bygga inkomster på något sätt. Sedan kan det vara genom sponsorskap, en betal-app, prenumerationer, premiumfunktioner som man tar betalt för, att sälja sin data till en tredje part, eller något helt annat.

Använder du själv några hälsoverktyg? Finns det något hälsoverktyg som du tycker borde finnas och saknas på marknaden i dag?

– Jag använder Runkeeper och det har förändrat mitt liv. Jag älskar den! Som den högst tävlingsinriktade nörd jag är har Runkeeper gett mig möjlighet att tävla med mig själv på ett helt annat sätt än jag kunde förut.

– Jag har ingen specifik idé om vad som borde byggas, men det är roligt att fundera över saker på en marknad – i detta fall hälsa – som människor avskyr. Människor älskar att träna, men de flesta av oss tycker att gymmedlemskap som fortsätter i all oändlighet, är superdyra och stänger in oss är fruktansvärda. Kanske kan man lösa det på något sätt? Eller ta alla dieter som aldrig verkar funka, som människor också hatar. Kan man ändra på det? Eller det faktum att det är så svårt att veta om mat av olika slag är hälsosam eller inte. Kan man lösa det? Att tänka så kan ibland vara ett bra sätt att lokalisera områden som behöver förbättras.

Du började som programmerare men du verkar också ha ett stort intresse för organisationsprocesser. Vilka råd skulle du ge till startups i hälsoteknikbranschen; hur ska man bygga upp organisationen för att maximera chanserna att lyckas?

– Bygg inte er organisation. Att anställa är det sista man vill. Pengar och fler medarbetare kommer inte att vara lösningen på era utmaningar, men däremot lagarbete. Så se till att bara anställa när det verkligen behövs, och jobba sedan stenhårt på det problem ni försöker lösa med ett passionerat team. Så enkelt är det, men också så svårt.

– Men visst, förr eller senare kommer man att behöva anställa, det förstår ju jag också. Och jag kan inte tala om för någon hur de ska utforma sin organisation; det är som att tala om för någon hur han eller hon ska klä sig. Det handlar om smak, preferenser, förmåga och möjligheter. Men tänk noga och väl på hur du själv vill att organisationen ska se ut. Behöver medarbetare nummer sex verkligen vara en marknadsförare? Fundera alltid på hur det skulle bli om du gjorde ett annorlunda val. Ifrågasätt ständigt hur ni jobbar, om ni ligger på toppen av er prestationsförmåga, om varenda färdighet du har eller tror att du behöver verkligen är nödvändig, och så vidare. Och testa massor av olika varianter.

– Men allt det här ligger långt fram. Det är inte förrän man är 10-12 personer på företaget som man ens kan se effekterna av att göra organisationsförändringar.

Intervju: Kajsa Asplund