Att skjuta upp sina uppgifter och åtaganden är en naturlig del av vår vardag. Forskning visar att såväl personlighetsdrag som aktivitetens karaktär påverkar våra förutsättningar att komma till skott. Sådant som är stort, svårt och väcker obehag lägger vi gärna åt sidan, samtidigt som längre deadlines gör att vi lättare faller till föga. Att lägga […]
Utgångspunkten för att lyckas med sina mål är att de ska vara tillräckligt konkreta, realistiska och tidsförankrade. Inom psykologisk forskning betonas därför vikten av att formulera dem på rätt sätt i syfte att öka sannolikheten att uppnå dem, exempelvis när det gäller att gå ner i vikt, komma ut ur nedstämdhet eller komma igång med träningen. Enbart målsättning räcker dock […]
Inom stressforskning talas det ofta om olika former av coping, det vill säga individens sätt att hantera en särskilt stressfylld eller hotfull situation. Enligt detta perspektiv antas en stressor utgöra en händelse som övergår våra inre eller yttre resurser, exempelvis ytterligare en arbetsuppgift på vårt överfyllda bord, vilken vi försöker att hantera genom att ta till diverse strategier. […]
En stor studie som publicerades tidigare i somras visar att stora och återkommande problem med prokrastinering går att behandla via Internet. Undersökningen utfördes av Stockholms universitet och Linköpings universitet och omfattade 150 deltagare som fick självhjälpsbehandling under tio veckor, med eller utan stöd av en behandlare. Resultatet indikerar att båda formerna fungerar väl och gav […]
Ett vanligt sätt att bedöma hur stora problem en individ har av uppskjutandebeteende bygger på att personen själv skattar sin besvär med hjälp av ett formulär, exempelvis the Pure Procrastination Scale. Detta är ett vanligt tillvägagångssätt inom psykologisk forskning och bygger på att de påståenden som ingår kan mäta det som avses att studeras. Huruvida detta återspeglar vad personen faktiskt […]
Tidshantering är ett populärt fenomen som innefattar olika former av strategier eller åtgärder för att få ut mer av sin tid. Framförallt handlar det om att effektivisera sitt arbetsflöde på jobbet eller i sina studier så att mer av sin tid går åt till rätt saker, något som kan inbegripa bättre planering, tillämpningen av prioriteringslistor samt att […]
Att regelbundet skjuta upp sina uppgifter och åtaganden har visat sig vara förknippat med en mängd olika negativa konsekvenser. Bland annat tycks slutprodukten bli sämre än om vi hade satt igång med arbetet i tid, samtidigt som beteendet har visat sig ge mer stress och oro ju närmare deadline vi kommer. En mindre uppenbar följd […]
Under de senaste veckorna har flera amerikanska medier rapporterat om en nyligen slutförd behandlingsstudie av prokrastinering som publicerades i Journal of Consulting and Clinical Psychology. Såväl Wall Street Journal som CNN intervjuade mig om resultatet och de implikationer det kan få för människor som upplever stora och återkommande problem med att komma till skott. Det stora intresset vittnar om att […]
Ett närliggande fenomen till problemet att komma till skott med uppgifter handlar om svårigheten att fatta beslut. För alla människor förekommer det situationer som erbjuder många valmöjligheter, vilka kan kräva mer eller mindre betänketid. För vissa personer kan det dock handla om stora och återkommande besvär med att bestämma sig för ett av flera alternativ, något som kan väcka […]
Ett begrepp som på senare tid har fått allt mer uppmärksamhet stavas prekrastinering, det vill säga viljan att göra allt på en gång. Till skillnad från prokrastinering, vilket kännetecknas av att medvetet skjuta upp något som behöver slutföras, innebär prekrastinering att individen har svårt att prioritera mellan sina olika uppgifter och därmed betraktar allt som lika angeläget. För personer […]
Ett vanligt missförstånd när det kommer till prokrastinering är att det skulle gå att dela in individer i olika “typer” av prokrastinerare. Det kan handla om att personer skjuter upp åtaganden därför att de är ängsliga, perfektionistiska eller sensationssökande, något som i sin tur skulle fordra varierande former av åtgärder. Rent intuitivt kan en sådan indelning framstå som vettig, dels […]
Prokrastinering kännetecknas av att medvetet skjuta upp ett handlingsförlopp trots insikt om att det kan resultera i negativa konsekvenser. Det kan exempelvis röra sig om att inte ta tag i sina skoluppgifter, åtaganden på jobbet eller att ha svårt att slutföra projekt i hemmet. För de flesta leder inte detta uppskjutande till några större problem, […]