Ett närliggande fenomen till problemet att komma till skott med uppgifter handlar om svårigheten att fatta beslut. För alla människor förekommer det situationer som erbjuder många valmöjligheter, vilka kan kräva mer eller mindre betänketid. För vissa personer kan det dock handla om stora och återkommande besvär med att bestämma sig för ett av flera alternativ, något som kan väcka mycket stress och vånda. Denna obeslutsamhet kan då påverka inte bara resultatet av våra beslut, utan även resultera i en rädsla för att ha gjort fel samt inverka negativt på våra nära relationer.
Joseph Ferrari, professor i psykologi vid DePaul University i USA, har länge intresserat sig för varför vissa personer har svårt att bestämma sig i vissa frågor, samt huruvida detta kan ha ett samband med vår benägenhet att skjuta upp åtaganden. Under en lång tid har nämligen obeslutsamhet och prokrastinering betraktats som överlappande fenomen. Människor som har svårt att fatta beslut upplever ofta bekymmer med att slutföra vad de har åtagit sig, samtidigt som personer som prokrastinerar inte sällan känner sig osäkra med hur de ska börja jobba mot sina mål.
För att ta reda på hur dessa två saker förhåller sig till varandra genomförde Joseph Ferrari en studie med hjälp av olika självskattningsformulär. Resultatet visade att obeslutsamhet och prokrastinering är olika ting, även om de på många sätt påminner om varandra. Den avgörande skillnaden tycks vara att individer som ägnar sig åt prokrastinering framförallt skattar lågt på ett personlighetsdrag som kan beskrivas som samvetsgrannhet (ungefär plikttrogenhet), medan obeslutsamma personer i synnerhet skattar högt på något som kallas för neuroticism (ungefär ängslighet).
Joseph Ferrari förklarar sina fynd med att prokrastinering verkar orsakas av svårigheter med att sätta upp och fullfölja sina mål, vilket kräver både flit och hängivenhet, medan obeslutsamhet snarare handlar om oro för att göra fel. För den obeslutsamme överdrivs ofta konsekvenserna av att fatta fel beslut, vilket innebär att individen undviker att bestämma sig så länge det går. Kruxet med såväl prokrastinering som obeslutsamhet är dock att själva uppskjutandet av en uppgift eller ett beslut bara ger en kortsiktig vinst, samtidigt som de långsiktiga konsekvenserna kan bli stora.
Akademisk referens: Tibbett, T. P., & Ferrari, J. R. (2015). The portrait of the procrastinator: Risk factors and results of an indecisive personality. Personality and Individual Differences, 82, 175-184.
Ferrari, J. R., & Dovidio, J. F. (2001). Behavioral information search by indecisives. Personality and Individual Differences, 30(7), 1113-1123.
