2009: Pappan blir överrumplad när han ska fånga spindeln.

Både pappa och dotter verkar till en början snarare bli imponerade av än rädda för den enorma spindelhonan som hänger i taket http://en.wikipedia.org/wiki/Huntsman_spider. När det är dags att flytta på spindeln rycker den plötsligt till och hoppar ned mot pappan – som i panik flyr rummet.

Visst kryper det lite i kroppen när man ser det här klippet? Det är många som lider av spindelfobi, även här i Sverige där farliga spindlar är ovanliga. Personer med fobi vet givetvis om att spindlar inte är farliga, men de rationella argumenten biter  inte på rädslan.

Som psykologstudent ska jag snart få lära mig att bota den här typen av fobier. Jag funderar ofta på vad det är för psykologisk mekanism som gör just spindelfobin till den vanligaste specifika fobin. Många tror att det kan ha sin bakgrund i att giftiga spindlar historiskt sett varit en reell fara för människan. En högre benägenhet att vara rädd för spindlar och insekter har alltså belönats av evolutionen http://sv.wikipedia.org/wiki/Fobi.

I ett välkänt experiment försökte forskarna framkalla fobier hos deltagarna. Resultatet visade att det var svårare för forskarna att etablera en rädsla för blommor än för ormar hos försökspersonerna. Slutsatsen? Människor har troligtvis ett genetiskt anlag som gör att vissa objekt (ormar, spindlar) lättare associeras med rädsla. Barn kan dessutom lära sig att bli rädda genom att titta på hur föräldrarna reagerar. Flickan i klippet verkar dock ha lärt sig motsatsen – hon verkar ta situationen med betydligt större ro än pappan . 

Av: Linda Backman