Internet kommer troligtvis alltid att ses som “the final frontier” när det kommer till valfrihet. Med tanke på att vem som helst har tillgång till allt från Amazons miljonutbud av böcker till över 190 miljoner åsikter redo att följas via Twitter så är det väl svårt att ifrågasätta detta antagande. För ett par veckor sedan dök det dock upp en artikel som kastade lite nytt ljus över vad denna valfrihet kan innebära.

I sin kolumn för The Wall Street Journal skrev Jonah Lehrer nyligen om ett experiment som visade hur försöksdeltagarna svarade mer inkorrekt på ett antal frågor när de hade tillgång till hur övriga deltagare svarade. Fenomenet som forskarna ville undersöka var den gamla tanken om att medelvärdet av ett antal människors svar alltid kommer att ligga närmare det rätta svaret än deltagarnas individuella svar. Detta gällde även för deltagarna i denna studie, men endast när de inte hade tillgång till hur de andra deltagarna svarade. När de kunde se hur de andra hade svarat på en fråga slutade det inte sällan med att de själva valde att svara på liknande sätt. Eller som författarna uttrycker det:

Although groups are initially “wise,” knowledge about estimates of others narrows the diversity of opinions to such an extent that it undermines the wisdom of crowd effect

Lehrer menar att detta fenomen, kallat Social Influence Effect, är högst närvarande på nätet. Till exempel så har det faktum att många av de totalt 35 miljoner vetenskapliga artiklarna som publicerats de senaste 50 åren numera finns på nätet inte lett till att fler studier citeras. Tvärtom så är det färre artiklar som citeras, fokus hamnar numera på de redan välciterade artiklarna. När jag funderade ett tag på saken så märkte jag att mina val många gånger styrs av “the wisdom of the crowd”. När jag köper musik på Beatport så utgår jag ofta från deras topp-100-lista, mycket av mitt nyhetsintag sker via de jag följer på Twitter och visst har även jag spenderat timmar framför topp-klippen på Youtube.

Förvisso tvivlar jag inte en sekund på att internet gjort mig smartare men jag kan ibland tänka på alla de appar, låtar och artiklar som aldrig tog sig in på topp-25-listan och som därför aldrig hamnade i mitt medvetande. Lehrer summerar det hela med ett par varningens ord:

Groupthink is now more widespread, as we cope with the excess of available information by outsourcing our beliefs to celebrities, pundits and Facebook friends. Instead of thinking for ourselves, we simply cite what’s already been cited.

Cirkeldiagrammet ovan möttes jag av när jag nyligen skulle omteckna mitt elavtal. Tydligen så väljer 72% att teckna fastpris i ett år, självklart gjorde jag det samma. Leva som man lär? Aldrig!