När vi kan få vad som helst i princip när som helst blir vår tolerans för att vänta på något mindre. Ingen hatar en långsam internetuppkoppling mer än jag men frågan är om inte just väntetiden ibland fyller ett syfte. Kan det vara så att “långsamt” inte alltid är samma sak som “dålig”?
Föreställ dig att du blivit utelåst. Det finns inget annat att göra än att ringa en låssmed som dyker upp strax efter att du ringt. Efter 30 minuter och mycket dyrkande lyckas låssmeden till slut få upp din dörr. Detta arbete samt en installation av ett nytt lås kostar dig 3500 kr. Fundera nu en stund på om du varit lika villig att betala om det istället tagit låssmeden en minut att få upp din dörr? Hade detta arbete fortfarande varit värt 3500kr?
Poängen med detta är att väntetid ibland kan ge ett intryck av kvalité. I fallet ovan är det kanske till och med så att den snabbe låssmeden utfört ett bättre arbete men risken är att vi väger in tiden det tog att få upp låset när vi funderar på huruvida 3500 kr är ett rimligt pris. Här kommer ytterligare tre exempel på hur smart interaktionsdesign leker med vår tidsuppfattning:
1. När du sökt efter en specifik resa på Travelpartner får du se hur Travelpartner söker efter den billigaste resan bland “hundratals flygbolag”. Under konferensen Startup-Onomics så berättade forskaren Mike Norton om en liknande site som lagt till en sån här “vänt-skärm” då sajtens användare tyckte att det gått för fort att hitta passande resor. Kunderna ifrågasatta alltså hur hårt sajten egentligen letade om de kunde presentera flygresor efter bara några hundradelar. Jag vet naturligtvis inte om Travelpartner råkat ut för samma kritik men det är kul att fundera på vilken funktion väntandet fyller.
2. När Apple lanserade ett av sina första operativsystem hade man tydligen lagt extremt mycket processorkraft på just muspekaren. Oavsett hur hårt datorn i övrigt arbetade så skulle muspekaren aldrig hacka eller bli långsammare. Detta var ett effektivt knep för att minska frustrationen hos användaren då man gav en bild av att saker fungerade som de skulle.
3. Det sista exemplet är från Psykologifabriken och Hoa’s Tool Shops alldeles egna design/kod-geni Arvid Jansson. När Arvid programmerade den nya versionen av Viary noterade han att en sida tog extra lång tid att ladda. Det handlade om mikrosekunder men tillräckligt många för att användaren skulle se hur appen stannade upp. Arvid löste detta genom att lägga in en “vänt-skärm” som dök upp istället för att sidan skulle behöva stå still i några mikrosekunder. Genom att lägga in denna skärm blev hela vänttiden till och med lite längre men eftersom det nu händer något när man trycker på den aktuella funktionen så känns det som att allt går lite snabbare. Notera alltså att vi pratar om extremt korta tidsintervaller!
