Tidningen Aftonbladet intervjuade nyligen mig med anledning av en artikel om prokrastinering. Förutom att beskriva de faktorer som påverkar vår benägenhet att skjuta upp saker som är viktiga, liksom dela med mig av några tips på hur man kan komma tillrätta med sitt beteende, fick jag även förklara hur utbrett detta problem är rent generellt. Trots att det finns en del amerikanska siffror på att ungefär en femtedel av den vuxna befolkningen upplever sig besvärade av uppskjutande är denna fråga dock svår att besvara. Det är nämligen en väsentlig skillnad mellan det som kan betraktas som vardagligt uppskjutande, samt att ha stora svårigheter med att komma till skott med saker.

Vid varje enskilt tillfälle finns det tusentals uppgifter som vi skulle kunna ta itu med. Långtifrån alla är däremot relevanta för oss att spendera vår tid med, vilket innebär att vi ständigt tvingas göra prioriteringar och fördröja genomförandet av olika åtaganden. Detta vållar däremot sällan bekymmer eftersom det oftast hjälper oss att fokusera på det som är mest angeläget för stunden. Dessutom förekommer det många andra orsaker till att vi ibland behöver skjuta saker på framtiden, inte minst att vi har för mycket på vårt bord. Trots det kan många uppfatta att de har problem med prokrastinering, något som kan förklara de höga siffror som brukar figurera i forskningsartiklar.

Joseph Ferrari, professor i psykologi vid DePaul University utanför Chicago i USA, ville tillsammans med en kollega genomföra en mer noggrann undersökning av vilka personer som närvarade vid deras seminarier om prokrastinering. Genom att låta deltagarna besvara olika frågor om uppskjutande fann de att cirka 20% upplevde sig ha kroniska svårigheter till följd av att de förhalade sina uppgifter, en siffra som sedan har upprepats i flera andra studier och visat sig vara ännu högre bland studenter. Kruxet med detta tillvägagångssätt är emellertid att det inte går att utesluta att det rör sig om mer lindriga problem, liksom att det inte nödvändigtvis rör sig om prokrastinering.

För personer som har stora besvär till följd av sitt uppskjutande leder beteendet till mer omfattande negativa konsekvenser. Dessutom är det ett mönster som genomsyrar de flesta områden i livet, inte enbart att man har för mycket att göra på jobbet. Förutom att påverka uppgifterna i sig renderar prokrastinering i ett flertal psykiska, fysiska och sociala följder, något som skiljer sig från det mer vardagliga uppskjutandet de flesta människor känner igen sig i. Att en femtedel av den vuxna befolkningen ägnar sig åt prokrastinering behöver således inte återspegla en exakt siffra, även om det kan fungera som ett trubbigt mått på hur många som ägnar sig åt uppskjutande.

Akademisk referens: Day, V., Mensinck, D. & O’Sullivan, M. (2000). Patterns of academic procrastination. Journal of College Reading and Learning, 30, 120–134.

Harriot, J., & Ferrari, J. R. (1996). Prevalence of procrastination among sample of adults. Psychological Reports, 78, 611-616.

Foto: http://www.flickr.com/photos/tonyjcase/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.