För mig innebär december inte bara julklappar, lussebullar och glögg. När jag tänker på jul så tänker jag på ett ypperligt tillfälle att studera mänskligt beslutsfattande. December är trots allt en av årets mest konsumtionstunga månader.

Om forskningsfältet beteendeekonomi har lärt oss något så är det att människor sällan fattar rationella beslut eftersom vi ofta lutar oss mot tumregler som dessvärre leder oss snett. En sådan tumregel handlar om att vi försöker göra vår värld mer begriplig genom att försöka relatera nya intryck mot tidigare intryck. På beteedeekonomiska kallas detta för förankring. Nedan tänkte jag gå igenom några förankringar du riskerar att stöta på under december. Förhoppningsvis leder detta inlägg till att du genomskådar förankringarna och således undviker att fatta ett dåligt beslut.

1. Överkryssade priser

Förr så såg vi detta knep främst under mellandagarna. Handlaren valde att visa upp ordinarie pris men med ett kryss över sig vilket ska ge effekten av att det nya priset är ett riktigt kap. “Har kostat 3999 kr, nu blir den din för 2599 kr!”. Detta är förankring i sin renaste form. I dessa Black Friday/Cyber Monday tider så har du säkerligen hunnit se strategin både en och två gånger idag. Låt din perception inte luras av detta enkla knep, saker är ju värda det de säljs för idag, inte vad de har kostat.

2. Årets julklapp

Personligen är jag dåligt insatt i vilken funktion “årets julklapp” ska ha. Som jag förstått det så det handeln som bestämmer vad som ska bli årets julklapp. Min cyniska sida tänker genast att det ligger i deras intresse att utse dyra klappar för att på så vis skapa en förankringspunkt som talar om för svenskar hur mycket en bra julklapp ska kosta. Vare sig vi vill eller inte så kommer vi att i år relatera många av våra julklappsköp till en robotdammsugare.

3. Rapporter om vad vi lägger på julklappar

Svenskarna planerar tydligen att lägga i snitt 3 427 kronor på julklappar och 2 237 kronor på övriga julutgifter, en ökning med 13 procent från i fjol. Även denna typ av rapporter har en förankrande effekt på oss, något att jämföra oss med. Dels så kan vi “satsar” mer på julen än andra. Dels så förbereder siffran oss på att december kan bli dyrt. Personligen så har rapporter som denna mest en avskräckande effekt. När jag läser om att vi lägger i snitt 5600 kronor på julen tänker jag direkt på att den summan räcker till en flygbiljett till nått varmare ställe. En annan typ av förankring.

Vill du lära dig att hacka-beslutsfattarkoden? Kolla då in den här gratiskursen skapad av beteendeekonomen Dan Ariely: