Samhällsutvecklingens baksida

Inom psykologisk forskning kring prokrastinering har det länge varit av intresse att ta reda på hur många människor som har svårt att komma till skott med saker och ting i sin vardag. En anledning till detta beror på antagandet att andelen personer som drabbas av dessa problem ständigt ökar, något som framförallt har observerats av psykologer i sitt arbete med unga vuxna. Det finns också en hel del som pekar på att antagandet faktiskt stämmer, vilket därmed väcker frågan varför svårigheter till följd av uppskjutande egentligen växer, och om det i sådana fall skulle kunna orsakas av förändringar i samhället.

I amerikanska undersökningar från början på 1970-talet uppfattade 4-5 procent av de tillfrågade att de hade stora och återkommande bekymmer med prokrastinering. Idag är samma siffra 15-20 procent, vilket indikerar en markant ökning på blott fyra decennier. Siffror av detta slag bör dock alltid tolkas med viss försiktighet eftersom de tillfrågade oftast utgörs av studenter, en grupp som generellt sett har större svårigheter med prokrastinering än övriga befolkningen. Dessutom kan enbart en större medvetenhet om problemet göra att fler känner sig träffade, något som inte nödvändigtvis behöver innebära en reell ökning.

Trots dessa brister finns det samtidigt mycket som talar för att fler människor drabbas av bekymmer med prokrastinering idag än för fyra decennier sedan. Troligtvis beror detta på att andelen aktiviteter som konkurrerar om vår uppmärksamhet hela tiden ökar. Precis som i ett tidigare inlägg är vi numera omgivna av teknologiska hjälpmedel som lätt gör att vi tappar fokus från det som är angeläget att slutföra. Dessutom omger vi oss allt fler distraktioner, något som gör att vi behöver utöva större självkontroll för att kunna slita oss från omgivningens omedelbara belöningar och istället prioritera våra långsiktiga mål.

Samhälle

För en person som på 1990-talet inte kunde slita sig från det senaste avsnittet av Voxpop i Sveriges Television fanns det förmodligen inte så mycket som lockade efter sändning. Det medförde att uppgifterna vanligtvis blev gjorda i god tid innan deadline, medan det idag finns betydligt fler saker som känns frestande att ägna sig åt. Datorspel, smartphone och tillgången till en outtömlig källa av streamad underhållning gör att det krävs alltmer motivation för att kunna ta itu med det som är viktigt. På så sätt förskjuts tröskeln för att kunna sätta igång och jobba, något som i sin tur ger upphov till allt större problem med prokrastinering.

Det är givetvis långtifrån alla människor som upplever att tillgången till olika typer av nöjen och teknologiska hjälpmedel orsakar besvär. De som drabbas värst är dock de individer som redan har bekymmer med att bibehålla sin uppmärksamhet samt hämma sitt agerande. I takt med att antalet distraktioner ökar får dessa personer större svårigheter att utföra sina uppgifter, något som riskerar att gå ut över såväl deras skolgång som arbetsprestation. Det finns därmed en baksida med samhällets utveckling mot större tillgänglighet och omedelbarhet, och som kan förklara varför fler människor får problem med prokrastinering.

Akademisk referens: Steel, P. (2007). The nature of procrastination: A meta-analytic and theoretical review of quintessential self-regulatory failure. Psychological Bulletin, 133(1), 65-94.

Tice, D. M., & Baumeister, R. F. (1997). Longitudinal study of procrastination, performance, stress and, health: The costs and benefits of dawdling. Psychological Science, 8, 454-458.

Foto: http://www.flickr.com/photos/duncanh1/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.