Dagarna innan nyårsafton blev jag intervjuad i ett flertal tidningar och radioprogram med anledning av vad vi brukar lova oss själva inför ett nytt och händelserikt år. I bland annat Metro, Aftonbladet samt Sveriges Radio diskuterade jag huruvida nyårslöften faktiskt lyckas i längden, vilka våra vanligaste löften egentligen är och hur vi bör gå tillväga för att uppnå dem. Tvärtemot vad många tror har forskning visat att nyårslöften kan fungera rätt bra – efter ett halvår håller fortfarande 46% sin nya vana vid liv, jämfört med 4% som bara överväger en förändring.
Enbart ett nyårslöfte räcker förstås inte för att ro det i hamn, men mycket tyder på att det kan öka tilltron till oss själva samt att det gör oss mer redo för en förändring. Från att tidigare kanske bara ha funderat över något som vi skulle vilja ändra hos oss själva innebär ett uttalat nyårslöfte att vi förbinder oss till ett mål. Om detta har det bedrivits många studier i förhållande till missbruk, rökavvänjning och viktreduktion, bland annat av John Norcross, professor i psykologi vid University of Scranton utanför New York i USA.
För att verkligen lyckas med sitt nyårslöfte krävs dock en rad olika strategier, precis som vid vilken beteendeförändring som helst. Först och främst måste målet vara realistiskt och så konkret som möjligt – vagt formulerade mål riskerar att skjutas på framtiden samt bli omotiverande. Ett större mål behöver dessutom brytas ner i mindre delar, annars finns risken att det upplevs för svårt. Att “leva mer hälsosamt” är ett exempel på ett alltför svepande och stort mål, men kanske går det att formulera som “jogga två gånger i veckan och äta vegetariskt till lunch tre dagar i veckan”?
Att lämna en gammal (o)vana och sätta igång med en förändring är samtidigt tufft, det tar i genomsnitt 66 dagar att etablera ett nytt beteende. Bakslag, det vill säga temporära snedsteg, är därför vanliga och något vi bör räkna med. Faktum är att vi under de första två åren efter att ha påbörjat en beteendeförändring kommer att råka ut för 17 bakslag. Nyckeln till framgång är dock att betrakta dessa som just snedsteg och att de faktiskt kan lära oss något om hur vi bör agera nästa gång – genom att se sina bakslag som lärotillfällen ökar chansen att lyckas med sitt nyårslöfte.
Fler tips på hur vi kan lyckas bättre med ett nyårslöfte finns att läsa i mina tidigare blogginlägg.
Akademisk referens:
Akademisk referens: Norcross, J. C., & Vangarelli, D. J. (1989). The resolution solution: Longitudinal examination of New Year’s change attempts. Journal of Substance Abuse, 1, 127-134.
Norcross, J. C., Mrykalo, M. S., & Blagys, M. D. (2002). Auld lang syne: Success predictors, change processes, and self-reported outcomes of new year’s resolvers and nonresolvers. Journal of Clinical Psychology, 58(4), 397-405.