Att lita på sin intuition är ett tips jag får ibland. Med tanke på hur många gånger jag hört det är det konstigt att jag inte stött på någon förklaring av vad detta faktiskt innebär. Som tur är så finns Daniel Kahneman med sina beteendeekonomiska förklaringar till det mesta, så även intuition.

I sin nya bok Thinking fast and slow skriver Kahneman om vad han anser att intuition är. Situationer vi ställs inför väcker olika associationer hos oss som på olika sätt påverkar hur vi ser på dessa situationer. Associationer är baserade på sådant vi varit med om tidigare så enligt Kahneman är alltså intuition inget annat än igenkänningt. Jag har många gånger skrivit om baksidorna med detta men givetvis är det så att det finns fördelar med intuition och “magkänsla”. I boken Blink berättar Malcolm Gladwell bland annat om konstexperter som direkt kan se om ett verk är äkta eller ej samt om parterapeuter som direkt kan avgöra om ett par kommer skiljas eller hålla ihop. Dessa två typer av experter har genom år av träning förfinat sin intuition inom dessa områden vilket gör att de med gått samvete kan gå på sin intuition, som alltså är baserad på deras tidigare erfarenheter.

Då det är mycket lättare att peka på det negativa tänkte jag ge er ett exempel på baksidan av just detta fenomen. För ett tag sedan höll jag min utbildning Beslutsbyrån för Minpension.se, en sajt som hjälper människor att få en bättre översikt över sitt pensionssparande. Vi arbetade väldigt mycket med vad som kallas för representativitetsheuristiken. Denna heuristik är skapad av Kahneman (oväntat…) innebär att vi går på hur representativ ett objekt är för just en typ av kategori. Ser jag en person i röda byxor, bakåtkammat hår som till exempel säger “åt helvete med jante” så tolkar jag, troligtvis felaktigt, att detta är en person som går på Handels. Jag kanske till och med tänker att detta nog är en person med nyliberala åsikter och som älskar uttrycket “momsfillibaba”. Alla dessa antaganden är troligtvis helt fel men detta är ett exempel på hur representativitetsheuristiken funkar. Vi ser ett par attribut hos en person som får oss att koppla dessa till en viss kategori och som slutligen får oss att anta att denna person tillhör kategorin.

Tillbaka till Minpension.se, för vad har då sajten med denna heuristik att göra? Under utbildningen så började deltagarna fundera kring hur de kan få fler att gå in på sajten för att på så vis få bättre koll på sin pension. Viktigt att nämna är att Minpension är en tjänst som är gratis och som alla redan har tillgång till. Det vi kom på var dock att sajten snarare väcker associationer till betaltjänster. Jämförs Minpension.se med andra sajter för betaltjänster så är det mycket riktigt så att det finns många attribut på Minpension.se som snabbt får oss att föra tankarna till  just betaltjänster. Under utbildningen försökte vi därför se hur Minpension.se kunde utformas för att skapa en representation hos människor som är mer i linje med vad sajten är. En av deltagarna kläckte då den fenomenala idén att kalla sajten för “ett Google för allt som rör din pension” och att sajten också skulle likna den kända sökmotorn lite mer. Precis som Google så är Minpension.se en tjänst som är gratis och som alla har, deras problem är att sajtens utformning triggar andra associationer hos oss som alltså placerar sajten i fel kategori. Troligtvis är det inte helt lätt att få igenom men jag tycker alla bör fundera på vilka associationer människor får till ens sajt eller produkt. Kanske finns det attribut på din sida som placerar in den i fel kategori.