Foto: Jesper AggergaardFoto: Jesper Aggergaard

Psykologisk träning, vad är det och varför är det viktigt?

Psykologi, vetenskapen om människans tankar, känslor och beteenden i olika sammanhang, är vacker och kraftfull. Den innehåller många nycklar till hur vi människor ska klara vår vardag, våra jobb och för att finna mening och välbefinnande. På psykologprogrammet kände jag en frustration över att denna kunskap inte nådde ut bredare. Varför ska du behöva hamna i psykiatrin innan du får lära dig om hur tankar, känslor och beteenden fungerar? Det är väl sånt som alla behöver veta! Psykologifabriken startades med ambitionen att sprida psykologi. Men att veta är inte att göra. Snabbt bestämde vi oss för att psykologin även måste användas till något. Den ska användas till att öka människors välbefinnande.

Efter flera experiment med digitala stöd för beteendeförändring skapade vi Habitud, det psykologiska gymmet. Tanken var att inte bara inspirera kring psykologi utan att hjälpa till att faktiskt använda den, att träna. Vi använde metaforen med gymmet för att visa på hur mycket psykologi associeras med psykisk ohälsa och hur stort behovet är att prata om psykisk hälsa. Samt att träna den. Vi skulle ju inte skippa tandborstarna och bara ha tandläkare. Vi skulle inte bara ha sjukgymnaster och skippa gymmen.

Vad är psykologisk träning? Här är vår defintion!  

På senare tid har jag diskuterat begrepp som självledarskap, nudging och ledarskap med kunder och kollegor. Det slår mig hur ofta begrepp slängs runt utan att vi använder en bra definition. Utan att vara överens om vad dessa ord betyder blir det då ibland väldigt lustiga diskussioner. Det är lätt att blanda ihop äpplen och päron om vi inte är överens om vilken frukt vi ska kalla ett äpple.

Då slog det mig att vi slängt oss en hel del med begreppet psykologisk träning. Detta måste vi förstås definiera! Så här kommer vår definition: ”Beteenden eller vanor som utifrån psykologisk forskning främjar sitt eget eller andras välbefinnande och hjälper till att nå mål och föra oss mot visioner”

Vi bryter ner definitionen i dess beståndsdelar:

Beteenden eller vanor …

Om vi ska nå vårt mål om att öka människors välbefinnande behöver psykologisk träning vara en aktiv handling. Det räcker inte att du har kunskap om löpning, du måste också ut och springa för att något ska hända. Samma sak tänker vi med psykologisk träning. Att kunna rabbla åtta principer för framgångsrika team är bra men det är inte psykologisk träning. Att däremot sätta ett specifikt mål (Utifrån princip ett av nämnda åtta) är det. Alla psykologiska träningstips på Habitud är därför formulerade på ett sätt att du aktivt gör något. Vi ser det som att beteende är en enskild händelse och att en vana är upprepade händelser.

… som utifrån psykologisk forskning …

Vi vill ha ett begrepp som varar. Att betona att psykologisk träning måste utgå från psykologisk forskning gör begreppet hållbart över tid. Det gör att vad som är psykologisk träning ändras i takt med att nya rön från forskningen kommer in.

… främjar sitt eget eller andras välbefinnande …

Psykologi kan användas till många saker. Marknadsföring, bättre gränssnitt till appar eller se till så att du stannar längre på Facebook. Vi vill vara tydliga med vad psykologisk träning ska leda till: att främja välbefinnande.

… och hjälper till att nå mål och föra oss mot visioner

En strävan efter välbefinnande och lycka får inte blandas samman med lättja och kortsiktiga rus. Det får inte hejda oss att göra det som är rätt och svårt i stunden men meningsfullt och givande på sikt. Det kan vara att ta ett tufft samtal med en kollega för att det är rätt att säga ifrån om hårda och orättvisa kommentarer. Det kan kräva långsiktigt arbete att bli ett framgångsrikt team. Därför lägger vi till att psykologisk träning även ska handla om att nå mål och föra oss mot visioner. Visioner för att hitta det eviga, som att bli en omtänksam kollega eller ett team som lär sig snabbt. Mål för att hitta det konkreta, som att öka resultatet i en enkät som handlar om hur väl teamet fungerar. En bonus är att det är lättare att nå mål när det också finns ett välbefinnande.

Vad kan du använda psykologisk träning till? 

Om du vill öka ditt eller andras välbefinnande och hjälpa dig eller din grupp till mål och visioner, då hjälper psykologisk träning dig. Eftersom psykologisk träning bygger på forskning kan du lita på att det du gör har högre sannolikhet att ge dig resultat än om du väljer metoder som saknar forskningsstöd. Det blir som att välja alvedon över ingefära eller en välinformerad personlig tränare över en konstig apparat från TV-shop.

En chef eller person på HR behöver lägga mindre tid på krävande källgranskning av alla konstiga idéer som florerar. Det går att fråga ”Är användandet av personlighetstest för teamutveckling psykologisk träning?” och då svaret är nej är det lätt att välja bort. Om ni försöker välja ut modeller eller metoder att arbeta med i er organisation så är psykologisk träning ett säkert kort. Du som kollega kan se att positiv feedback på beteenden har bra forskningsstöd och testa det på en gång. Du som vill skapa nya vanor kan se att det är lättare att skapa bra förutsättningar för vanan än att förlita dig på viljestyrka. Du kan prioritera det som faktiskt kommer ge resultat. Du kan prioritera det som skapar välbefinnande för dig och de grupper du har runt dig.

Spana in Habitud.se där du hittar hundratals psykologiska träningstips. Kanske kan du börja med gratiskursen Psykologisk träning 101?

Hoppas du vill följa med på vår resa!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.