Erfarenheter av egna svårigheter hjälper psykologen Paul Benér att hjälpa sina klienter. Men när det kommer till att använda psykologi på sig själv är han mera tveksam.
– Om jag ansåg att jag var en supermänniska på grund av mitt arbete så skulle jag inte kunna hjälpa andra, säger han.

Paul Benér är psykolog, psykoterapeut och handledare med psykodynamisk utbildning. Han har mångårig erfarenhet av att jobba med psykisk ohälsa, och driver med några kollegor mottagningen Psykologcentrum i centrala Malmö. Han tycker att det är svårt att beskriva hur han tillämpar psykologisk kunskap i sin egen vardag.
– Jag antar att jag gör det, men det är inte så att jag bedriver terapi med personer i min närhet. Snarare handlar det om en tilltro på det förhållningssätt som jag använder mig av i mitt arbete. Det kan exempelvis vara att få till stånd ett möte med andra, att skapa ett nödvändigt utrymme för dem att tala fritt, samt att kunna lyssna på deras tankar och känslor. Annars tror jag rent generellt att det inte rör sig om konkreta saker, utan mer att just kunskapen i psykologi gör det lättare att parera situationer då jag själv känner mig nere och hängig. Skulle jag själv inte uppleva livets svårigheter så blir det problematiskt för mig att förstå och bistå människor som har bekymmer i sin egen vardag.

Hur kommer det sig att du använder dig av just dessa psykologiska kunskaper?
– Jag tycker att jag i grunden är som vilken människa som helst, men att det nog inte går att frångå det faktum att mitt arbete är inflätat med vem jag är som person. Jag tror därför att det är ofrånkomligt att den värdering jag har kring rollen som psykolog återspeglas i mitt vardagliga liv. Det handlar dock inte om att jag skulle använda mig av någon specifik metod, utan mer om ett förhållningssätt som jag har förtroende för.

Kan du ge exempel på när du har använt dig av detta i din vardag?
– Några konkreta situationer tror jag är svårt att komma på, utan jag tycker som sagt att jag är den jag är, och att mitt arbete inte påverkar mig så mycket i min vardag. Däremot tycker jag väl att mitt intresse för drömtolkning är lika tillämpbart på mig själv som mina klienter, och någonting som kan användas dagligen. I övrigt anser jag att suggestion, framkallande av vissa reaktioner och ofta använt inom hypnos, hjälper mig att slappna av när jag är hos tandläkaren.

Blir man som psykolog bättre på att hantera problem i vardagen tack vare det man lär ut till andra?
– Att jobbet som psykolog på något sätt skulle vaccinera mig mot psykisk ohälsa tror jag inte ett dugg på. Jag känner mig faktiskt väldigt vanlig, och jag klantar mig i livet precis som alla andra. Dock tror jag att kunskapen i psykologi, och vetskapen om vad som hjälper vid olika typer av svårigheter, gör att jag lättare kan be om hjälp när jag behöver det.

Text: Alexander Rozental
Texten publicerades ursprungligen i Modern Psykologi
som en del av artikeln Psykologernas egna knep