Hur kan det komma sig att politiska meningsmotståndare ibland kan tyckas tolka exakt samma siffror på diametralt motsatt vis?
En väldigt smart konstruerad studie från Yale University visar på en kraftfull psykologisk mekanism – att vår politiska övertygelse helt kan sätta vår förmåga till logiskt resonerande ur spel.
I studien fick över 1000 försökspersoner svara på frågor om sin politiska åskådning, och de fick också sin matematiska förmåga bedömd. Därefter fick de i uppgift att försöka lösa ett rätt utmanande matteproblem.
Hälften av deltagarna fick ett problem där de skulle bedöma om siffrorna i ett diagram från en (påhittad) undersökning indikerade att en ny hudsalva gav ett positivt resultat eller inte (se bilden nedan).
Här måste man göra en överslagsberäkning hur 75 av 223 förhåller sig till 21 av 107, så det för de allra flesta inte omedelbart uppenbart vilket som är rätt svar. Många blir vilseledda av sin intuitiva reflex att bara titta på den största siffran.
Resultatet blev som väntat – de som hade högre matematisk förmåga klarade problemet bättre, och politisk åskådning spelade ingen märkbar roll.
Mer spännande blev det i den andra gruppen av deltagare. De fick ett diagram med exakt samma siffror, men där det presenterades som en undersökning på huruvida en lag som förbjöd medborgare att bära dolda vapen på offentliga platser ledde till minskad brottslighet.
Diagrammet fanns i två versioner – en som visade att förbudet ledde till minskad brottslighet, och en som visade på motsatsen. Hälften av deltagarna i den här gruppen fick det ena, och hälften det andra.
Här blev resultaten väldigt annorlunda – deltagare med god matematisk förmåga och politiska sympatier med demokraterna hade inga som helst problem att lösa uppgiften om diagrammet visade att vapenförbudet ledde till minskad brottslighet, ett resultat som alltså ligger i linje med deras politiska åskådning.
De demokrater med god matematisk förmåga som däremot ställdes inför diagrammet som visade att förbudet INTE gav effekt hade betydligt svårare med att bedöma siffrorna korrekt och ange detta svar.
Det motsatta stämde för republikerna – ställdes de inför ett diagram där det korrekta svaret låg i linje med deras övertygelse om liberala vapenlagar då bedömde de diagrammet korrekt. Men inte heller här räckte det med god matematisk förmåga för att räkna rätt om diagrammet gick emot deras övertygelse.
Innebär detta att goda matematiker räknar fram ett korrekt svar men sedan vägrar acceptera det och medvetet anger fel – trots att det bara handlar om att svara på en anonym undersökning?
Nej, säger professor Dan Kahan som ledde studien. Hans hypotes är i stället att man om man möts av information som vid en första anblick verkar stödja ens övertygelse, då tar man sig inte tiden att verkligen räkna efter.
Experimentet belyser med all önskvärd tydlighet att vårt sätt att hantera komplex information påverkas dramatiskt av våra politiska övertygelser.
Fram till valet den 14 september kommer vi bombarderas av information, och troligen kommer vi acceptera väldigt mycket som sanningar utan att reflektera över huruvida det stämmer, av det enkla skälet att det intuitivt passar i vår världsbild.
Om jag får föreslå ett litet experiment för att motverka den här mekanismen:
Lista tre saker som det partiet du tänker rösta på påstår, och fundera över vad som skulle kunna tala för en motsatt/annorlunda hållning.
