Politisk övertygelse sätter logiken ur spel
Hur kan det komma sig att politiska meningsmotståndare ibland kan tyckas tolka exakt samma siffror på diametralt motsatt vis?
En väldigt smart konstruerad studie från Yale University visar på en kraftfull psykologisk mekanism – att vår politiska övertygelse helt kan sätta vår förmåga till logiskt resonerande ur spel.
I studien fick över 1000 försökspersoner svara på frågor om sin politiska åskådning, och de fick också sin matematiska förmåga bedömd. Därefter fick de i uppgift att försöka lösa ett rätt utmanande matteproblem.
Hälften av deltagarna fick ett problem där de skulle bedöma om siffrorna i ett diagram från en (påhittad) undersökning indikerade att en ny hudsalva gav ett positivt resultat eller inte (se bilden nedan).
Här måste man göra en överslagsberäkning hur 75 av 223 förhåller sig till 21 av 107, så det för de allra flesta inte omedelbart uppenbart vilket som är rätt svar. Många blir vilseledda av sin intuitiva reflex att bara titta på den största siffran.
Resultatet blev som väntat – de som hade högre matematisk förmåga klarade problemet bättre, och politisk åskådning spelade ingen märkbar roll.
Mer spännande blev det i den andra gruppen av deltagare. De fick ett diagram med exakt samma siffror, men där det presenterades som en undersökning på huruvida en lag som förbjöd medborgare att bära dolda vapen på offentliga platser ledde till minskad brottslighet.
Diagrammet fanns i två versioner – en som visade att förbudet ledde till minskad brottslighet, och en som visade på motsatsen. Hälften av deltagarna i den här gruppen fick det ena, och hälften det andra.
Här blev resultaten väldigt annorlunda – deltagare med god matematisk förmåga och politiska sympatier med demokraterna hade inga som helst problem att lösa uppgiften om diagrammet visade att vapenförbudet ledde till minskad brottslighet, ett resultat som alltså ligger i linje med deras politiska åskådning.
De demokrater med god matematisk förmåga som däremot ställdes inför diagrammet som visade att förbudet INTE gav effekt hade betydligt svårare med att bedöma siffrorna korrekt och ange detta svar.
Det motsatta stämde för republikerna – ställdes de inför ett diagram där det korrekta svaret låg i linje med deras övertygelse om liberala vapenlagar då bedömde de diagrammet korrekt. Men inte heller här räckte det med god matematisk förmåga för att räkna rätt om diagrammet gick emot deras övertygelse.
Innebär detta att goda matematiker räknar fram ett korrekt svar men sedan vägrar acceptera det och medvetet anger fel – trots att det bara handlar om att svara på en anonym undersökning?
Nej, säger professor Dan Kahan som ledde studien. Hans hypotes är i stället att man om man möts av information som vid en första anblick verkar stödja ens övertygelse, då tar man sig inte tiden att verkligen räkna efter.
Experimentet belyser med all önskvärd tydlighet att vårt sätt att hantera komplex information påverkas dramatiskt av våra politiska övertygelser.
Fram till valet den 14 september kommer vi bombarderas av information, och troligen kommer vi acceptera väldigt mycket som sanningar utan att reflektera över huruvida det stämmer, av det enkla skälet att det intuitivt passar i vår världsbild.
Om jag får föreslå ett litet experiment för att motverka den här mekanismen:
Lista tre saker som det partiet du tänker rösta på påstår, och fundera över vad som skulle kunna tala för en motsatt/annorlunda hållning.
John Airaksinen
Ledde Psykologifabrikens verksamhet under de första åren. 
Follow
Tack för en intressant artikel. Är inte direkt förvånad över varken forskarnas eller dina slutsatser här. Ser det delvis som något naturligt och att egen investerad tid om hur man bildat sina uppfattningar i frågorna. Kombinerat med sitt eget personliga sociala nätverk så bildar det nog ett rätt kraftigt motstånd till att *ändra uppfattning* när information som motbevisar ens nuvarande ståndpunkter.
Oavsett om undersökningen är anonym eller inte så vet man själv vad man svarat och här kan nog egna relationer spela in. Ändrar man sig och accepterar *bevisen* så finns risken att man förr eller senare kommer att behöva förklara sig inom sin egen sociala sfär.
Då är det kanske enklare att ignorera fakta för att det helt enkelt är bekvämare för sig själv i framtiden.
Vi är komplicerade varelser vi människor, ibland får sans, förnuft och logik ge vika av de mest underliga orsaker.
Tror säkert att detta experiment visar på just vad den säger, att man ofta åsidosätter logik om den går emot sin förutbestämda övertygelse men om detta verkligen var enda testet för att visa på någon sorts “logisk begåvning” är väl mer tveksamt. Även om man skulle inkludera mer allround test av logik istället för matte kanske det vore intressant. Det säger jag med en rätt naturlig fallenhet för matematik.
Mycket intressant. Får mig att tänka på confirmation bias => https://en.wikipedia.org/wiki/Confirmation_bias
Hej Göran! Jag tror du missförstod, jag skrev såhär ovan:
“I studien fick över 1000 försökspersoner svara på frågor om sin politiska åskådning, och de fick också sin matematiska förmåga bedömd. Därefter fick de i uppgift att försöka lösa ett rätt utmanande matteproblem.”
De gjorde alltså ett separat test för att mäta matematisk förmåga innan de ställdes inför detta problem som jag beskriver i detalj ovan.
Såhär beskriver forskarna det i studien:
“We also measured the subjects’ numeracy. A well-established and highly studied construct, numeracy encompasses not just mathematical ability but also a disposition to engage quantitative information in a reflective and systematic way and use it to support valid inferences (Peters, Västfjäll, Slovic,
Mertz, Mazzocco & Dickert 2006; Liberali, Reyna, Furlan, Stein, & Pardo 2011).”
Ja det finns definitivt kopplingar till det! Det intressanta här tyckte jag dock var att man inte bara nöjde sig med att konstatera att man fäster större vikt vid information som ligger i linje med ens världsbild utan att man så specifikt kunde peka ut hur förmågan att lösa ett logiskt problem påverkades.
Kul att du tyckte det var intressant! Ja precis, det är just den typen av mekanismer som jag tycker att det är spännande att försöka förstå djupare – varför vi t ex har så svårt att ändra åsikt – och som jag tycker studier som denna kan ge pusselbitar till!
Precis, själv försöker jag fokusera och utgå från situationen. Tar givetvis in andras åsikter, men funnit att dom ofta motverkar möjligheten att förstå och ev. lösa den aktuella situationen. Detta då åsikter, ofta i from av väldigt förenklade etiketter, lätt blockerar möjligheten till analysera, utveckla och förstå dom bakomliggande faktorerna. Då blir det svårt att kunna komma fram till någon form av progressive lösning.
Just därför jag blir extra glad när jag stöter på inlägg som ditt. Inlägg som lämnar utrymme för vidare diskussion, djupare analys, från fler personliga perspektiv som utvecklar resonemanget och verkligen ger möjlighet till förbättrad insikt och annan kunskap.
Min personliga utgångspunkt är rätt enkel: Jag vill förstå!
Okej my mistake!
Intressant. Men, jag funderar på slutsatsen, “Hans hypotes är i stället att man om man möts av information som vid en första anblick verkar stödja ens övertygelse, då tar man sig inte tiden att verkligen räkna efter.” De som var övertygade räknade ju faktiskt rätt när de fick information som styrkte deras övertygelse? Jag menar, tyder inte experimentet på att övertygade personer har svårt att bedöma information som inte styrker deras övertygelse, snarare än att de “fuskar” när de får information som stödjer deras övertygelse? (P.S. har inte läst artikeln, så mycket möjligt att jag missar väsentligheter.)
Ja, det är lite trixigt detta – särskilt eftersom vi är inne på hypotesen kring varför resultatet blev som det blev, inte resultatet i sig.
Men om jag ska bygga ut min tolkning av Kahans hypotes lite:
“Information som vid en första anblick verkar stödja ens övertygelse” var alltså inte detsamma som att siffrorna i diagrammet faktiskt visade detta, utan snarare tvärtom eftersom många blev vilseledda av sin första impuls att titta på den största siffran i diagrammet.
Så processen skulle alltså bli såhär:
vid en snabb anblick -> “aha verkar ligga i linje med vad jag tycker” -> räknar inte efter -> diagrammet visar egentligen motsatsen, mot min världsbild -> fel svar
och motsatsen:
vid en snabb anblick -> “Vafalls! Detta ligger inte i linje med min världsbild” -> räknar efter -> diagrammet visar motsatsen, i linje med min världsbild -> korrekt svar
Hoppas det blev lite tydligare!
Very interesting !! sorry my Swedish is not good enough to answer in your language, but I came across another very interesting scientific experiment about the *way* the experiment is presented. Two groups of students were asked to resolve maths problems. The experiment was about gender stereotypes. Before the experiment a single sentence was uttered “for this exercise, we know there is no difference between men and women’s performances”. And the results went accordingly. https://www.youtube.com/watch?v=37kRVdEmiFQ&t=2027s (in French, sorry).