Att läsa Omgiven Av Idioter är underhållande, på samma sätt som det är underhållande att läsa horoskop. Däremot är den likvärdig med horoskop när det handlar om att förstå andra människor.
”Du vet, Peter klarar inte av att se andra människor ta initiativ. Han är en typiskt blå person.”
CItatet ovan kommer från karaktären Lena i min roman Förvaltningen. Jag skrev de första delarna av den i slutet av 2015. Då hade jag under en tid råkat i samtal med människor som frågade mig, i egenskap av psykolog (jag hade inte min legitimation vid den tidpunkten), vad jag hade att säga om personliga färgkoder som beskrivs i boken Omgiven Av Idioter.
Till en början sa jag ingenting alls, eftersom jag inte visste något om det. Aldrig under min psykologutbildning hade jag stött på den typ av verktyg som kallas DISC-test.
År 2018 kom Förvaltningen ut i butikerna och Omgiven Av Idioter är mer eftersökt än någonsin så jag har tur med timingen för just den delen av romanen. Omgiven Av Idioter har enligt boktugg.se sålt ca 220 000 exemplar.
Boken beskriver ett sätt att kategorisera människor enligt fyra olika kategorier. ”Dominans, Inspirerande, Stabilitet och Analytisk”. För enkelhetens skull har varje kategori fått en färg, röd, gul, grön och blå. Det är just det som citatet ovan, som kommer av karaktären Lena på Förvaltningen, gestaltar.
Det ska sägas rakt ut: det är en usel bok. Den är usel eftersom den inte lever upp till vad författaren påstår. Så enkelt är det. Författaren påstår att man ska se boken som ”en introduktion till mänskligt beteende och dialog”. Och om det är vad boken syftar till att vara, är det enkelt att göra en översikt av vad vetenskaplig forskning säger om mänskligt beteende och dialog. Och, jag kan ge en liten hint: det Thomas Erikson påstår är att betrakta som missförstånd och misstolkningar av vad vetenskap är, retoriska trick eller logiska felslut (beroende på om han medvetet skrivit felaktigheter eller bara har otur och drar felaktiga slutsatser) och rent trams.
I den här texten går jag igenom dessa i en kort version. En längre version finns att läsa på min webbsida som du hittar här.
En notis innan vi börjar: Det är absolut inget fel med att läsa Omgiven Av Idioter. Och inget fel i att ha blivit lurad av vad som påstås i den. Och jag sitter inte inne på några kompletta svar på hur mänskligt beteende eller dialog fungerar. Men, om man vill ha en trovärdig bild av människors beteenden finns det annat som är mycket bättre att läsa.
Jag har ingenting emot att människor skriver böcker. Jag har inte heller något emot att människor hittar på historier. Det är det jag själv ägnar det mesta av min tid åt. Men, jag sparkar bakut (och skriver kritiska blogginlägg) när människor skriver att det de påstår har en vetenskaplig grund.
På flera ställen boken hänvisar författaren till vetenskap, eller sig själv som kunnig inom beteendevetenskap, exempelvis…
… sidan 86 (i e-boken, liksom alla sidhänvisningar i denna text) då han påstår att ”numera vet beteendevetenskapen bättre.”
… sidan 90 då han skriver ”en gång höll jag en utbildning i beteendevetenskap…”
… sidan 97 då han skriver ”Kan man egentligen spela någon man inte är? Vetenskapen är inte helt överens.”
Problemet är bara att författaren inte har någon bra koll på vad vetenskap innebär. En grundläggande aspekt av vetenskap är att det ska vara möjligt att undersöka påståenden genom att gå tillbaka till tidigare gjord forskning som ligger till grund för påståendena. Det är något som lyser med sin frånvaro i Omgiven Av Idioter.
Författaren påstår exempelvis att ”Barnpsykologer brukar hävda…” (s. 63) och ”Viss forskning kallar detta beteende…” (s. 100) utan att någonsin ge referenser till vilka barnpsykologen eller vilken forskning han menar. Det står alltså ingenstans vem som uttryckt det, eller när, eller hur de kom fram till det. Därför är dessa uttalande inte värda att ta på allvar, oavsett om de råkar vara “rätt” eller “fel”. Tyvärr.
Det finns en ytterligare sak jag reagerar på. På sidan 109 skriver han om en firmafest och är ärlig med att ”Det jag tänker berätta nu är ingenting jag vetenskapligt kan bevisa, men jag har sett liknande beteendemönster många gånger efter det. Jag tror att det med viss forskning skulle gå att hitta vissa intressanta belägg för min teori.” Jag vill först ge honom en eloge för att han lägger in osäkerhetsmarkeringar. I sammanhanget får han det dock att verkar som att resten av det han påstår i boken går att bevisa vetenskapligt. Och det kan det inte.
Alltså, författaren till Omgiven Av Idioter har förstått någonting fel:
Jag vet inte om Thomas Erikson är medveten om hur fel han har i många av passagerna i Omgiven Av Idioter. Om han är medveten om det, tycker jag att det är bedrövligt att han lurar sina läsare med retoriska trick. Om han är omedveten om det hoppas jag att han blir uppmärksammad på det, tar en grundkurs i vetenskaplig metod, och sedan skriver om sin bok och ger ut en reviderad upplaga.
Thomas Erikson skriver att ”Den här boken handlar om världens kanske mest använda sätt att beskriva olikheterna i mänsklig kommunikation, och jag har använt varianter av verktyget i över tjugo år med lysande resultat” (s. 11). Att påstå att det är ”världens kanske mest använda” betyder ingenting och går inte heller att vederlägga, på grund av osäkerhetsmarkeringen ”kanske”. Han presenterar dessutom inget att backa upp påståendet med. Det är samma sak som om jag skulle säga ”jag är världens kanske bästa maratonlöpare.” Du skulle sedan kunna påstå att mina maraton-tider inte alls placerar mig först i något maraton. Jag skulle då kunna komma med en rad undanflykter. Exempelvis att jag är det om man inte räknar med alla de maratonlöpare som fått bättre tider än mig. Allt är möjligt, tack vare mitt ”kanske”. Likaså hänvisar inte Thomas Erikson till vad ”lysande resultat är”. Det kan vara allt från att det gett lysande resultat på hans bankkonto, till att det inneburit att han lärt sig att skruva i en glödlampa tack vare testet. Båda två är att betrakta som ”lysande resultat”.
När författaren sedan beskriver de olika profilerna/personligheterna/färgkoderna (han verkar ha svårt att bestämma sig och använder olika begrepp), kan det låta så här:
”De röda personerna är snabba och tar gärna befälet när det behövs. De får saker och ting att hända. Men när de tar i för mycket blir de kontrollerande, bossiga och ibland hopplösa att ha att göra med.” Eller ”De analytiska blå är lugna, sansade och tänker efter före. Deras förmåga att hålla huvudet kallt är tveklöst en avundsvärd egenskap hos alla som inte klarar det.”
Under den andra halvan av 1800-talet var cirkusdirektören PT Barnum aktiv. Hans cirkus turnerade runt hela USA och ett av de nöjen besökarna kunde roa sig med var att ta ”personlighetstest”. Det innebar att de fick sträcka fram sin hand, skriva sin namnteckning eller liknande, och få ett uttalande som kunde vara i stil med ”Du har en stor dos outnyttjad kapacitet som du ännu inte fått utlopp för” eller ”ibland har du tvivel på om du fattat rätt beslut eller gjort rätt sak”. Du som läser dessa uttalanden skulle säkert känna igen dig i dem. Och det är själva grejen. De är så vaga att vem som helst känner igen sig. De kallas för Barnum-uttalanden, eller Forer-effekten efter den forskare i psykologi som gjorde vetenskapliga experiment på den formen av uttalanden.
Omgiven Av Idioter är full av Barnum-uttalanden gällande de olika färgkoderna. Det finns ingen människa som aldrig får saker och ting att hända, ingen människa som inte blir kontrollerande ibland, ingen människa som aldrig är lugn, och ingen människa som aldrig klarar av att inte hålla huvudet kallt. Därför är beskrivningarna helt meningslösa eftersom var och en, om de vill söka bekräftelse för påståendena, kan finna det.
Horoskop fungerar på samma sätt. De är konstruerade för att vara så vaga och allmängiltiga att den som läser dem ska söka bekräftande exempel i sitt minne och i den situation den befinner sig i, och tro att det var konstruktören av horoskopet som kunde sia in i framtiden snarare än att den var listig i hur den formulerade sig.
Skulle du betala pengar för att en spågumma skulle hjälpa dig vid rekryteringen av en ny medarbetare eller för att utveckla er personalgrupp? Nej, tänkte väl det.
Slutsatser av detta är att:
Varför Omgiven av idioter är trams
Slutligen vill jag ta upp ett citat som är att betrakta som rent trams. Att sådana uttalanden finns med, är de slutliga spikarna i likkistan för den här boken. ”Det sägs att lögnare inte riktigt möter ens blick, och att de tittar upp mot ena hörnet, beroende på om de är höger- eller vänsterhänta. Men eftersom detta är känt även bland lögnare så har de värsta av dem lärt sig att stirra dig stint i ögonen när de ljuger. Så ingenting är ju helt givet. Att folk, som helt omotiverat tar sig i nacken, förmodligen ljuger är en mer träffsäker analys.” (S. 98). När jag läser sådant börjar jag bli orolig på riktigt. Inte för att han inte ger några referenser, det har jag vant mig vid så här långt in i läsningen. Men, det blir uppenbart hur fel ute författaren är när han påstår att han kan se på en person att den ljuger, genom att den ”helt omotiverat tar sig i nacken”. Det finns moderna myter om att man kan avslöja lögnare genom att se vilket håll de tittar åt. Men de stämmer inte. Därför är det oroande att en person som utger sig för att ha skrivit en bok som är baserad på forskning, och som kommit att bli en auktoritet som andra människor tror på, påstår såna här saker.
Avslutning
På samma sätt som det är underhållande att läsa horoskop är det underhållande att läsa Omgiven Av Idioter. Jag som romanförfattare tycker själv om att hitta på fiktiva historier och Thomas Erikson verkar göra detsamma. Så där har vi något gemensamt. Men, du som läser Omgiven Av Idioter bör vara medveten om hur författaren har missförstått vad vetenskap är, att han använder retoriska trick, alternativt drar felaktiga logiska slutsatser, och att boken innehåller en hel del trams.
Och med det sagt, trevlig läsning!
Jonas Hjalmar Blom är Leg. Psykolog och skönlitterär författare. Vill du kontakta honom, klicka här. För att läsa den längre versionen av detta blogginlägg, klicka här
Vill du läsa mer har vår Oskar Henrikson skrivit ett inlägg på HR bloggen: Färgtyper inte bättre än horoskop
Har inte läst bokken men nu är väl boken sagd att vara populärvetenskap och inte en vetenskaplig artikel?
Hejsan. Jag vill tacka dig för den fina artikel
Har hör att jag skulle vara en röd person, samt att jag måste läsa boken, den är så bra och allt stämmer. Nu vet jag vad jag inte skall läsa.
“en bok skriven av idioter”
Jag älskar läsa fakta böcker/artiklar men känner ofta att i detta ska jag gå till källaren och se om jag kan hitta mina gamla Kalle Anka pockets där är full av goda råd, tex Joakim von anka säger
” den som blint litar på andra får fattig genom livet vandra” som barn blev jag klokare av läsningen men nu när man fyllt 50 har läsning blivit fördummande, även av sådant man inte läser själv utan av andra som tror dom hittat “bibeln” till mänskligt beteende genom att sätta en färg på honom. Jag är visst en röd människa, jo det stämmer men bara vid dom tillfällen jag suttit för länge i bastun och blå blir jag då jag sitter och väntar på bussen en december månad och bussen är försenad över en timme.
Nä, en färg som beskriver min personlighet
skulle kallats grå, det är färgen som jag får fram när jag blandar mina färger, för att bland alla färger tillsammans får man fram den grå nyansen
Den som kan genom en färg få fram min personlighet kan få lite fakta, jag har en diagnos utredning som ger mig en god bild av mig själv, men det är inte det som står på pappret utan den förklaringen av resultatet, punkt för punkt.
När jag någon gång nämt detta upptäcker jag rätt snart hur jag förändras i andras ögon, då har jag blivit “dunmare” i deras ögon.
Utredningen gav mig en diagnos/er
ADHD med autistiska drag. Bipolärsjukdom.
Dyslexi samt trotssyndrom. Det ingick en
IQ test i detta, vilket jag sällan nämner eftersom jag upplever att ingen tar det som sanningen pga min ‘diagnos” men för åtta år sedan då gjordes utredningen och jag nyligen fyllt 42 år berättade psykologen Elias (mins ej efternamn) att min
IQ ligger på 130
Jag kan sitta på möte med personer som hjälpa mig i arbetslivet pga de skador jag fått genom livet, en fallolyka från sex meter och har problem med ryggen, men det hindrar inte mig mer än att jag kan inte stå stilla, ryggen kan “låsa sig” men allt handlar om diagnosen och det blir att jag inte riktigt förstår en arbetsplats det extra tid ges mig då nya arbetsuppgifter uppstår.
Jag skulle vilja veta hur jag klararde av
jobbet på svenskbilprovning i sex år om mitt förstånd vore så lågt. Det ingår två veckors hård teori kurs som har två lärare som pratar i ett från morgon till kväll och missar man sedan provet är det bara gå iväg till arbetsförmedlingen.
Men jag fick 98% rätt och klarade jobbet utan ett bekymmer, mer än då andra kom och bad om min hjälp.
Nu vill jag bara säga tack för artikeln
och jag hoppas att dårarnas julafton snart är över och börjar se människor utan färger å diagnos/er
utan utefter kunskaper o uppförande.
Nu blev det lite mer text än tänkt, men jag kan inte sluta då jag väl börjar skriva
Mvh
Pasi Lehto
[…] talande exempel på detta är testet DISC. Trots grundlig sågning i magasinet Filter och utförlig kritik av psykologen Jonas Hjalmar Blom, finns det fortfarande de som tror på det som skrivs i Thomas […]
Att reflektera över sanningshalten i det man läser är alltid viktigt. Påståenden utan allmänt accepterade källor ska alltid tas med en nypa salt. Det innebär att all populärvetenskaplig text, som typiskt saknar tydliga referenser till forskning, ska tas med en nypa salt. Den som inte fått sig vetenskaplig metod till livs saknar ofta den insikten. Rådet till läsare av Erikson borde vara att komma ihåg att det är en skönlitterär förenkling av verkligheten som är att betrakta som underhållning.
Populärvetenskap utan vetenskap är bara populär. En förenkling förutsätter att det finns en substans som förenklas. Annars får det kallas förvanskning. Eller kanske en killgissning.
Jag hoppas att Jonas Hjalmar Blom inte tänker läsa Biblen eller Koranaen. Det skulle knäcka hans eldsjäl på mitten av utmattning. Hur månag ifrågasättande punkter skulle det bli per bok tror ni? Å vi har röda dagar baserade på dessa vetenskapliga böcker??
Har flera chefer som använder discprofiler flitigt i rekrytering och konfliktlösning. Problemet som dyker upp när de gör det är att de sätter en person i en låda med en färg och när personen gör fel eller uppvisar dålig arbetsmoral så skyller de det på personens färg. Resultatet är att dåligt uppförande accepteras istället för att tas tag i så att personen kan utvecklas och bli en bättre kollega. Personer anställs för att det ska bli en jämnare färgröra i teamet istället för att faktiskt titta på personens verkliga egenskaper och färdigheter.
Jag är ju inte en färg, jag har ju alla egenskaper på färgerna blandat som dyker upp i blandad kompot beroende på situation. Jag vill inte bli satt i en låda jag inte för hemma i. Det viktiga är inte hur en person agerar och hur man drivs framåt utan vad man drivs av, ex av omtänksamhet om andra eller av själviska begär.
Jag fick den här boken i julklapp av en kusin. Synd för att min julklapp räknas garanterat med i den statistiken författaren obygsamt skröt om och sedan bortförklarade som ett bevis för att Sveriges befolkning ju är så intresserade av att förstå mänskligt beteende – det jag antar att han syftade på är att det inte kan tänkas finnas andra förklaringar till hans litterära succé. Denna tendens att osjälvkritiskt opinionera åtföljer honom sedan igenom resten av den korta delen jag orkade läsa innan jag kastade boken genom halva vardagsrummet i protest, ca 30 sidor.
Denna boken var så dålig att jag blev nyfiken på hur dess omdömen ter sig och därigenom hittade jag denna sida.
Inget att se här. Vidare till någonting mer värd min tid.