Jagad av en mördare, ensam i en farlig skog eller fast på en sjunkande båt – alla har vi upplevt mardrömmarnas fasa. För vissa är mardrömmarna ständigt återkommande och plågsamma, så pass att det påverkar ens psykiska hälsa. Men nu finns det hjälp att få: Internetpsykiatrin inom Stockholms läns landsting testar just nu två olika KBT-behandlingar mot återkommande mardrömmar i en studie. Ansvarig är psykologen Viktor Kaldo. För Psykologifabrikens sömnserie ställde han och Susanna Jernelöv, också hon psykolog, upp på en mailintervju om drömmar, mardrömmar och den aktuella studien.
Vad har forskarna i dag för hypoteser om varför vi drömmer mardrömmar?
– Det finns flera olika hypoteser om varför vi drömmer överhuvudtaget. En del ser drömmar som ett slags bieffekt av hjärnans aktivitet under sömnen – man menar att dröminnehållet i sig är oviktigt. De ses bara som en effekt av att vårt medvetande kan uppfatta andra viktiga saker hjärnan har för sig, till exempel minneskonsolidering (att skapa långsiktiga minnen).
– Andra hypoteser ser dröminnehållet som viktigt, och som del i processen i hjärnan för att bearbeta dagens eller den senaste tidens händelser. Här finns de som menar att mardrömmar är ”överslag”, ungefär som fobier som visserligen bygger på livsviktiga funktioner, men där fobin i sig är icke-funktionell. Sen finns också hypotesen att mardrömmar liksom alla drömmar innehåller viktig information, att de är till för att göra oss uppmärksamma på olika händelser och situationer i våra liv. En ganska extrem variant är att mardrömmar finns för att förbereda oss för riktigt farliga situationer, ett slags simulationer där vi tränar på olika sätt att hantera livsfara.
Men varför drömmer en del människor mer mardrömmar än andra?
– Också det är en fråga som har flera tänkbara svar. Det finns ett starkt samband mellan rapporterade mardrömmar och att ha varit med om traumatiska händelser; personer med PTSD lider ofta av mardrömmar. Även andra psykiatriska tillstånd, som depression och ångest, kan öka mängden mardrömmar. Vissa mediciner kan ge mardrömmar, och det finns också ett ganska starkt samband mellan stress och mardrömmar. Men sen är det är olika hur väl man minns sina drömmar överlag.
Varför är återkommande mardrömmar något som kan kräva behandling?
– Mardrömmar är ju i sig en obehaglig upplevelse. Det är alltid negativa känslor inblandade, och de kan sitta i även under dagen. Ibland kommer otäcka bilder tillbaka även när man är vaken, eller så minns man drömmarna och känner samma obehag som när man sover. Ibland kan det leda till att man får svårare att koncentrera sig.
– Ett mycket vanligt problem som uppstår är förstås också att sömnen blir störd, vilket kan orsaka en hel del lidande. I en tidigare studie har vi sett att kombinationen av mardrömmar och långvariga sömnproblem (insomni) var extra svårbehandlad. De som led av mardrömmar hade inte lika stor nytta av KBT mot sina sömnproblem som andra..
– Sammantaget bedöms 2-5 procent av Sveriges befolkning lida så pass mycket av återkommande mardrömmar att det påverkar deras livssituation på ett tydligt negativt sätt och skulle kunna motivera någon form av behandling.
Starka argument för att försöka behandla återkommande mardrömmar, med andra ord. I studien som just nu genomförs inom Internetpsykiatrin testas två olika KBT-behandlingar.
– Vi tar in personer från hela Sverige som lider av sina mardrömmar och är intresserade av att under sex veckors tid genomgå internetbaserad KBT-behandling. Båda våra behandlingar grundar sig på teorier och metoder från KBT. Båda har visst stöd i tidigare forskning men de har inte jämförts direkt mot varandra, vilket vi nu vill göra. Den ena behandlingen handlar om att fokusera på sina mardrömmar och bearbeta deras innehåll. Här är ett syfte att göra mardrömmarna mindre skrämmande. Den andra behandlingen använder sig istället av avslappning, mindfulnessövningar och stresshantering. En effekt man vill uppnå här är att minska den uppvarvning och stress som kan utgöra grunden för fler mardrömmar.
Den sista omgången av studien drar igång i september och anmälan är öppen nu. Deltagare får fylla i både enkäter och en två veckor lång dagbok före och efter behandlingstiden. Om du har problem med återkommande mardrömmar och vill anmäla dig till studien kan du göra det här, eller gå in på internetpsykiatri.se och klicka dig vidare därifrån.
Foto: Sarah Baker, flickr.com
