En rekommendation för att få saker och ting gjorda brukar ofta vara att eliminera alla störande moment vi har runtomkring oss. Genom att ta bort olika former av distraktioner underlättar vi nämligen för oss själva att fokusera på den uppgift vi har framför oss. Detta kan exempelvis handla om att be sina kollegor om tystnad eller egentid, att stänga av program på datorn, eller att rentav befinna sig i en avskild miljö. En nyligen genomförd studie pekar dock på att det samtidigt kan finnas en vits med att omge sig själv med störande moment, åtminstone vad gäller vår kreativitet.
Ravi Metha är professor i företagsekonomi vid University of Illinois at Urbana-Champaign, strax söder om Chicago i USA. Han ville ta reda på om ett visst mått av bakgrundsljud faktiskt kan främja vår kreativa förmåga, något som många av hans kollegor ansåg sig ha anekdotiska bevis för. Ravi Metha värvade därför 65 försökspersoner till ett experiment som handlade om kreativitet och buller, där deltagarna fick genomföra ett psykologiskt test i kreativt tänkande som kallas Remote Associates Test. Försökspersonerna delades in i olika grupper där de fick höra på inspelade ljud från restaurangmiljöer, vägarbeten, samt byggarbetsplatser, på nivåer som motsvarade 50-85 decibel. En kontrollgrupp utan ljud användes också för att lättare kunna jämföra hur bullret faktiskt påverkar deltagarnas prestation på testet. Forskarna undersökte sedan hur pass kreativa försökspersonerna lyckades vara beroende på hur högt bakgrundsljud som spelades upp.
Resultatet från experimentet visade att försökspersonerna gjorde bäst ifrån sig på testet när bullret låg på en lagom nivå, det vill säga ungefär 70 decibel. Lägre ljud än så gav ingen märkbar effekt jämfört med den grupp som arbetade i tystnad. Däremot fann forskarna en negativ effekt beträffande den högre ljudnivån, något som indikerar att alltför bullriga miljöer påverkar vår kreativitetsförmåga till det sämre. Experimentet återupprepades sedan med nya deltagare, men med skillnaden att försökspersonerna nu skulle komma på idéer till en ny produkt åt en madrasstillverkare. Forskarna mätte sedan deras prestation genom att undersöka idéernas kvalitet, hur lång tid de tog på sig, hur många idéer som genererades, samt vilka typer av kreativa beteenden som deltagarna uppvisade enligt instrumentet Behavioral Identification Form.
Resultatet från den andra studien visade återigen att en lagom mängd buller främjar vår kreativitetsförmåga. Dessutom tycks alltför höga ljudnivåer påverka oss negativt genom att det framför allt inverkar på vår förmåga till att bearbeta information. Ravi Metha menar att förhållandet mellan buller och kreativitet således tar sig an formen av ett uppochnervänt U. Fram till en viss ljudnivå ökar våra möjligheter att generera idéer och lösa problem, men vid en viss punkt blir bullret så pass högt att det försämrar vår förmåga till kreativt tänkande. Ravi Metha har sedan dess genomfört ett flertal liknande experiment på ljud och kreativitet, och slutsatsen kvarstår: för att förbättra sina möjligheter att komma på nya idéer eller hitta lösningar är det kontraproduktivt att stänga in sig i ett ljudisolerat rum. Anekdoterna om att vi jobbar bättre i måttligt bullriga miljöer, som exempelvis på kafé eller bland människor, verkar med andra ord stämma. Kanske är det därför så många människor hellre väljer att jobba på andra platser än just kontoret?
Akademisk referens:
Metha, R., Zhu, R., & Cheema, A. (in press). Is noise always bad? Exploring the effects of ambient noise on creative cognition. Journal of Consumer Research, 39.
